Förra veckan ägde den årliga kampanjveckan mot män och killars våld rum, som drivs av organisationerna MÄN och Unizo. Fokuset på kampanjerna är att sprida information och kunskap om våld genom före -och efterbyggande insatser. På Karlstad Universitet hade man olika föreläsare som utbildade om ämnet och olika verksamheter som t.ex. Karlstad Kvinnojour stod i Gläntan.
Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Under 2023 var 65% av våld i nära relationer utsatta mot kvinnor. När det gäller anmälda sexualbrott så var 94,7% mot kvinnor, enligt Jämställdhetsmyndigheten.
Därför har Karlstad Studentkår och Studenthälsan samarbetat för att ta del av kampanjveckan på KAU. En vecka fri från våld börjades 2014 i samband med Förenta nationernas Orange Day som handlar om att förminska våldet mot kvinnor och flickor. Kampanjveckan hålls alltid vecka 47, vilket i år blev från 17—23 november.
Torsdagen den 20 november stod viktiga aktörer mot våld som Regionkoordinator mot prostitution och människohandel, BESAM, Karlstad Kvinnojour, Krismottagningen för män och Brottsofferjouren i Gläntan för att ta kontakt med studenter som kanske befinner sig eller befunnit sig i kris. Studenthälsan och Karlstad Studentkår var också på plats.
Måndagen den 17 november hölls föreläsningen ”Mansrollen är under förhandling” av organisationen MÄN och den 20 november gästade polisen och debattören Nadim Ghazale. Studenttidningen var på plats under Nadims föreläsning.
Nadim Ghazale är en 42-årig fördetta hemlig polis som brinner för att förebygga våld. I hans föreläsning berättar han om egna upplevelser som polis och nysvensk. Han föddes 1983 i Libanon och fick fly landet tillsammans med hans mamma 5 år senare på grund av inbördeskriget som ägde rum 1988. De flydde med bil, och han berättar hur hans mamma dras ur bilen av soldater när de ska åka igenom en checkpoint. Hon kommer tillbaka senare, men han fattar inte förrän han själv var vuxen vad som hade hänt.
Han förklarar också om hans arbete som hemlig polis, där hans arbete fokuserade mycket på att skapa kontakt med killar med höga riskfaktorer eller som redan fallit i kriminalitet att söka hjälp, skydd och stöd. 95% av våld utövas av män och killar. Han hade själv riskfaktorer som ung, han var t.ex. utåtagerande, hade förälder utan utbildning och bodde i ett segregerat område men ändå slutade han upp som polis istället för kriminell. Nadim förklarar att anledningen till detta handlar mycket om hur mycket skyddsfaktorer man har jämfört med riskfaktorer.
En riskfaktor kan vara saker som de nämnda ovan, men kan också vara saker som t.ex. fattigdom. Den tyngsta riskfaktorn är segregation, som bostadssegregation eller ekonomisk segregation.
– Vi bor i olika reservat, vi möts inte över “gränserna”, säger han under föreläsningen.
Den största skyddsfaktorn är ens föräldrar, och sedan samhällets egna skyddsfaktorer, som t.ex. skolan. Enligt Nadim så är en av anledningarna för varför våldet ökat mycket under de åren han jobbat som polis att skyddsfaktorerna i vårat samhälle har blivit allt mindre medan riskfaktorer har blivit fler. Användningen av sociala medier har bidragit till detta och till att kriminella har blivit allt yngre.
– Våld är normaliserat i yngre relationer, många växer upp i fredade delar från vuxenvärlden. På digitala platser finns inte vuxna, tonåringar skrollar TikTok för att se andra tonåringar. Denna normalisering ger en skev bild på relationer, både för tjejer och killar. Svartsjuka, till exempel, är en normaliserad del av kärlek, även fast man bryr sig mer om sin heder än sin kärlek för personen.
Han fortsätter förklara att det finns inga trovärdiga undervisningar om relationer, varken på sociala medier eller i skolan. Det är upp till de vuxna i dessa ungdomars liv att visa, stötta och utbilda hur en relation bör se ut. Han uppmanar också vuxna att ha koll på deras barns telefoner.
– Jag var kontroversiell för att jag sa att vi måste kolla igenom deras telefoner. Samtidigt sitter flickor och blir kontrollerade av sina killar medan de sitter i samma soffa som deras föräldrar. Föräldrarna skiter i det, för att hon sitter bredvid dem.
Sociala medier har också bidragit till kriminaliteten i vårat samhälle, eftersom appar som Snapchat ofta används för att rekrytera eller ta kontakt med unga sårbara grabbar med hög riskfaktor, låg skyddsfaktor som söker tillhörighet eller gemenskap. Detta har kommit sakta under åren, där först den kriminella marknaden som t.ex. drogförsäljning, styrdes av en hierarki. Denna hierarki gick sedan sönder i gängkrig mellan förortsområden där det sedan blev en öppen marknad där ungdomarna tog över. Idag är det ungdomar som leder ungdomar, enligt Nadim. Den grövre brottsligheten och våldet har också blivit vanligare i samband med digitaliseringen av kriminalitet. Detta kräver mer polisstyrka per brott, vilket leder till en mindre styrka att förebygga dessa situationer.
– Kriminaliteten och våld mot kvinnor går ihop och polisen måste samarbeta i dessa frågor. Man måste knyta ihop frågorna. Vilka män har störst tendens att utöva våld på sina flickvänner? Det är en viss bakgrund och riskfaktorer. Det behövs sekundär riskprevention.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
