Enligt Sveriges förenade studentkårer drabbas idag allt fler studenter och doktorander av psykisk ohälsa, troligen på grund av studiernas villkor och arbetsmiljön under studierna. Studenter mår sämre psykiskt än andra grupper i samhället. I Folkhälsomyndighetens rapport ”Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas” från 2018, som bygger på den nationella folkhälsoenkäten med data fram till 2016, framgår att nära hälften av studenterna lider av ängslan, oro eller ångest. Bland yrkesverksamma ligger motsvarande siffra på runt en tredjedel. Tio procent av studenterna, och fem procent av de yrkesverksamma angav att de hade svåra besvär. Var fjärde student uppger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande, mot knappt var sjätte av de yrkesverksamma. Ojämlikheten mellan könen är stor, kvinnor upplever i betydligt högre utsträckning psykisk ohälsa än män.
Vi behöver sätta in åtgärder på flera plan, både för att minska risken för studenter och doktorander att drabbas av psykisk ohälsa, för att stödja de som ändå drabbas och för att underlätta vägen tillbaka till aktiva studier. Miljöpartiet föreslår därför ett paket av åtgärder för att förbättra studenternas psykosociala situation och psykiska hälsa på våra lärosäten runt om i landet. Ett sådant paket bör innehålla flera delar där såväl det förebyggande arbetet som stöd och hjälp samt ett tydligare definierat ansvar hos lärosätena för studenters rehabilitering ingår.
1. Genomför en nationell kartläggning av studenters psykiska ohälsa
Även om ingen ny sammanställning har kommit ännu så visar tillgänglig data som har insamlats efter 2016 att psykisk ohälsa bland studenter fortsätter öka, och att ökningen sker i högre takt bland studenter än bland yrkesaktiva. För de flesta är symtomen lyckligtvis milda, men av de runt 350 000 studenter som deltar i högre utbildning varje termin, så upplever mer än 40 000 att de mår väldig dåligt och att de känner svår ängslan, oro eller ångest.
Vi känner relativt väl till omfattningen av problemen. Däremot vet vi mindre om orsakerna till varför det ser ut som det gör. Det finns ett kunskapsunderskott som tyvärr försvårar effektiva riktade och förebyggande insatser både på bred nationell nivå och lokalt vid varje studieort och lärosäte.
För att motverka den fortsatta ökningen av psykisk ohälsa bland studenter och doktorander, och istället vända trenden, vill Miljöpartiet och Gröna studenter att en statlig utredning bör tillsättas. Det är bråttom och förslag på åtgärder måste tas fram och genomföras för att kraftigt minska risken att studietiden ska leda till sjukdom.
2. Förtydliga studenthälsans uppdrag
För de som ändå blir sjuka ska det finnas en fullgod hälsovård på plats vid lärosätena som erbjuder hjälp och stöd. Alla universitet och högskolor har idag ett uppdrag att anordna studenthälsovård som ska fungera som ett komplement till den övriga primärvården. Studenthälsovården är ofta den första kontakten studenter söker sig till om de mår dåligt för att få stöd eller hjälp i sin situation.
Men studenthälsans uppdrag är vagt definierat, vilket också högskoleverket under lång tid påpekat. Det innebär att studenthälsan fungerar väldigt olika på olika lärosäten. Ibland är de bemannade med sjuksköterskor och kuratorer, ibland har de även psykologer och läkare. På vissa orter, men långt ifrån alla, är också arbetsmiljöfrågor prioriterade. Likvärdigheten sviktar vilket innebär att studenter vid olika universitet och högskolor inte erbjuds samma stöd och hjälp från studenthälsan. Det är ofta svårt för studenter att veta var de ska vända sig när de mår dåligt.
Det behöver därför bli tydligare vilken roll studenthälsan har när det gäller tidiga insatser för att förhindra psykisk ohälsa. Studenthälsan ska finnas där som ett tydligt stöd för de som är i behov, och studenterna måste veta vad de kan förvänta sig för hjälp.
3. Ge studenter bättre möjlighet till rimlig sjukskrivning och rehabilitering
Studenter som är stressade, utbrända eller av andra skäl behöver bli sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa måste ges en reell chans att återgå till studierna på ett rimligt sätt. Det kan finnas behov av att fasa in studierna i den takt som det är medicinskt möjligt genom en flexibel sjukskrivning där deltidsstudier blir möjliga under rehabiliteringen. Men för att det ska bli verklighet behövs flera regelförändringar.
För yrkesarbetande finns idag möjligheten att vara sjukskriven på deltid i steg om 25, 50 eller 75 procent. Den möjligheten finns tyvärr inte för studenter idag. Förra året införde regeringen dock en möjlighet för studenter att vara sjukskrivna på 50 procent vid kroniska sjukdomstillstånd. Det är ett steg i rätt riktning men hjälper inte den som håller på att tillfriskna.
Till skillnad från i arbetslivet där arbetsgivaren har ett tydligt rehabiliteringsansvar för den sjuke, så råder idag inte heller någon klarhet i vem som har ansvaret för rehabilitering då en student blivit sjuk. Vi vill därför att rehabiliteringen för studenter ska förtydligas så att lärosätet får det övergripande ansvaret och att sjukskrivning ska kunna ges med en flexibilitet som möjliggör olika nivåer av deltidsstudier under rehabiliteringen. Även studiemedelssystemet måste följa med i en sådan förändring.
Sveriges studenter och doktorander är Sveriges framtid som kunskapsnation. Samtidigt har dessa gruppers psykiska hälsa länge varit en fråga som inte riktigt fått den uppmärksamhet den förtjänar utifrån hur utbredda problemen är. Det är dags att politiken tar problemen på allvar och gör en rejäl översyn kring hur vi kan förbättra allt från Studenthälsan till möjligheterna för studenter att vara sjukskrivna på deltid. Att göra det skulle vara en investering för framtiden.
Mats Berglund
Riksdagsledamot och talesperson för forskning och högre utbildning, Miljöpartiet de gröna
Aleese Rydlund
Språkrör Gröna studenter
Katarina Folkesson
Språkrör Gröna studenter
Detta är en argumenterande debatttext där skribenten svarar för åsikter och ställningstaganden i artikeln. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
