Stationära datorer (år 2002): 250 st
Sittplatser: 1 200 st
Besökare om dagen: genomsnitt 3 000/dag
Tidskrifter: ca 15 000 st, varav trycka: ca 500 st
Grupprum: ca 30
För snart femton år sedan fick Karlstads universitet ett eget bibliotek med dagens utseende. Då fanns ett stort behov av stationära datorer eftersom det var en liten del av studenterna som hade en bärbar dator att ta med sig till skolan. I början på 2000-talet användes det även en annan pedagogik och därför var majoriteten av alla sittplatser utformade som små bås för enskilda studier och några av dem finns kvar än idag, även om behovet inte är detsamma som tidigare.
Med lite bakgrundshistorik är det kanske lättare att förstå att biblioteket ser ut som det gör. Det stora behovet av ett uttag till datorladdaren har till exempel uppstått på senare tid. Ann Dyrman är en av bibliotekarierna och hon berättar för mig om sin vision kring utformningen av det nya biblioteket. Hon ser att nya rum växer fram som på olika vis är anpassade efter studenternas efterfrågan på olika arbetsmiljöer. Idag finns till exempel inga ståplatser eller höj- och sänkbara arbetsplatser som det råder efterfrågan kring och således ska det finnas möjligheter att både stå och sitta. Den ergonomiska biten ska därmed ses över vad gäller såväl det befintliga möblemanget men också belysningen. Ribbstolen på våning två (som inte är en konstinstallation) utan är till för att studenterna ska kunna sträcka på sig och använda vid behov för att inte sitta stilla hela tiden. Kanske behövs fler redskap av denna karaktär?
Ann berättar vidare att det som gör det möjligt att göra om i biblioteket är att det kommer frigöras yta i takt med att fler böcker försvinner på hyllorna då allt mer litteratur kommer finnas tillgänglig i e-format. Detta är en förändring som bland annat kommer gynna de studenter som är i behov av större textning, vilket inte har varit möjligt tidigare. Men den största vinsten ligger i att en e-bok kan vara tillgänglig för många fler användare samtidigt.
Idag finns det ett resursrum för de studenter med behov av hjälpmedel av olika slag som ständigt uppdateras för att biblioteket skall ha tillgång till de resurser som behövs. Ann redogör för hennes vision kring skärmar i grupprummen och att tekniken behöver utvecklas mer så att den stödjer blended learning.
När behovet av fler grupprum växte fram flyttade bibliotekarierna från vad som då var deras kontor för att frigöra utrymme till studenterna. Bibliotekarierna flyttade in i den nuvarande personalkorridoren – dit alla studenter också är välkomna – för att studenterna skulle få fler grupprum. Förutom Informationsdisken på entréplan finns det också en sökhjälp på våning två som bemannas de tider som biblioteket besöks av många studenter.
Samtidigt växte studieverkstaden fram där man idag kan få hjälp med såväl grammatik som referenshantering. Det är som Ann Dyrman gång på gång påpekar, biblioteket är studenternas arbetsplats. Den ska därför utformas efter deras behov och även om allt inte går att uppfylla är möjligheterna många när ett nytt och förändrat bibliotek sakta men säkert ska växa fram.