I det budgetförslag som gäller för 2026 föreslår regeringen att sänka det statliga stödet till studentkårerna från 55 till 35 miljoner kronor, en minskning på nästan 33%. Studenttidningen tog kontakt med Tuva Sandberg, ordförande för Karlstad Studentkår, för att se hur detta kan påverka KAU.
År 2010 avskaffade regeringen kårobligatoriet, en regel som krävde att studenter skulle vara medlemmar i studentkåren för att få studera på universitetet. I samband med detta inskaffades ett statligt stöd till studentkårerna för att se till att de skulle överleva när antalet studenter som gick med minskade, vilket ledde till längre intäkter från medlemsavgifter. Enligt den dåvarande regeringens förslag skulle bidraget per helårsstudent ligga på 310 kronor men i verklighet landade den genomsnittligt på 117 kronor, eller 34,8 miljoner kronor för hela landet, enligt Sveriges förenade studentkårer (SFS).
Bidraget låg kvar på den summan tills 2021, då regeringen höjde beloppet till 60 miljoner kronor, eller 170 kronor per helårsstudent. Av dessa 60 miljoner var 5 miljoner avsedda för det extra arbetet som studentkårerna utförde under coronapandemin. När pandemin var över togs detta bort, och sedan dess har bidraget legat på 55 miljoner. Regeringen vill dock sänka stödet så det ligger på 35 miljoner kronor igen, även fast Universitetskanslersämbetet ansåg studentkårerna som underfinansierade med den summan 2017, innan den häftiga inflationen vi sett under de senaste åren.
Studenttidningen träffade Tuva Sandberg, Karlstad Studentkårs ordförande, för att se hur denna bidragssänkning skulle se ut för studenterna på KAU.
Vad tycker du som ordförande om att bidraget kan komma att sänkas?
– Det är ett svek att sänka studentkårernas finansiering eftersom vi gör mycket arbete. Det påverkar alla studentkårer och även oss här i Karlstad, och för oss kommer det innebära att vi har mindre pengar till studiesociala projekt, alltså våra evenemang. De är väldigt viktiga för att våra medlemmar ska få en bra studietid. De skapar gemenskap mellan studenterna men är också viktig marknadsföring för studentkåren. Det handlar ju inte om några enstaka hundralappar utan det blir ju hundratusentals kronor som vi får mindre att röra oss med, så det är såklart väldigt frustrerande att pengarna dras ner en så stor mängd.
Vad kommer bli den största förändringen för studentkåren?
– Det är väl som sagt evenemangen. Vi blir mer begränsade när det kommer till att utveckla den verksamhet vi redan har. Till exempel att göra en större inspark under vårterminen när nya utbildningar och därav studenter kommer till universitetet, man kan ju utveckla den till en viss grad men vi får alltid ha pengarna i åtanke. De är konstant i bakhuvet att vi har ett begränsat antal att röra oss med och att bara sätta ännu mer begränsningar gör det inte bättre.
Kommer förändringarna bli något du tror KAU-elever kommer känna av?
– Vi försöker jobba med de pengarna vi har, kostnaderna för t.ex. insparken har ju varit densamma men priserna för att göra de här festerna blir dyrare ju och med att åren går. Egentligen hade vi gärna haft mer pengar snarare att få mindre, med inflation i beräkningen så har ju de pengarna mindre värde än för några år sedan. Det blir en utmaning när det kommer till förhandling med våra samarbetspartner eftersom priser höjs. En grej jag tror en del märkt i år är exempelvis att vi inte har samma merch som vi haft tidigare. Det är ju inte någon livsviktig grej att ha pennor eller tygpåsar med våran logga men det är många studenter som tycker om det, men tyvärr kan vi inte ha samma utbud när vi har mindre att röra oss med.
Kan det leda till ökade medlemsavgifter?
– Medlemsavgiften är spikad för det här året. Det gjorde vi precis innan sommaren, och det landade på 159 kronor för en termin och 265 kronor för ett helår, samma som ifjol. Det är också varken jag eller mina kollegor som sätter avgifterna utan det är kårfullmäktige. Vi vill inte att det ska bli dyrare att vara medlem och vi försöker fortsätta med de kostnader vi har haft. Det är inte heller på tal i dagsläget om att höja, istället drar vi ner på andra saker för att få mer pengar till att driva vår vanliga verksamhet!
Kan nedskärningarna påverka studentkårens inflytande på universitetet?
– Studentinflytandet är en prioritet och arvodering till våra heltidsanställda är ingen oro för oss på Karlstad Studentkår, men personalkostnader till heltidsarvoderade är ett problem som andra kårer ställs för. Om inte personal skulle få något arvode så skulle det vara mindre attraktivt att söka en sådan post. Men bevakningen av utbildningen på KAU ska inte bli sämre för att stadsbidraget har sjunkit, men på lång sikt om de fortsätter sänka så skulle arvodet kunna påverkas. Det är inget aktuellt problem för Karlstad Studentkår i dagsläget, men det är såklart oroande att de gör såhär, kommenterar Tuva avslutningsvis.
Sveriges förenade studentkårer, den samlade rösten för Sveriges studentkårer, instämmer med Tuva. Rasmus Lindstedt, ordförande för SFS, anser att budgetförändringen kommer leda till en minskad kvalitet i utbildningen och att den nya budgeten är ett förödande slag mot den högre utbildningen. Det finns också lagkrav på att studentkåren ska utföra studiebevakning enligt sektion 9 av Högskolelagen, och dessa nedskärningar kan tyvärr påverka studentkårernas förmåga att göra detta genom försämrat engagemang genom t.ex. förminskat arvode.
Arvodet är dock inte det enda som påverkas, i värsta fall måste alla delar av en studentkårs budget skäras ned, inklusive inlärningen för studentrepresentanterna som sitter i nämnder, utbildningsskott och kommittéer. Det kan leda till att studentkåren inte har resurserna som krävs för rekrytering, inkludering, eller för att analysera kursutvärderingar. Även fast detta inte är ett aktuellt problem för Karlstads universitet så finns det andra studentkårer i Sverige som inte har samma förutsättningar som Karlstad har.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
