Det är Statistiska centralbyrån, SCB, som tagit fram ny statistik som visar att svensken i genomsnitt lägger ner allt mer pengar på sin fika. Från 55 kronor per person och månad år 1999 till 210 kronor per person och månad år 2015.
– Fika har ju blivit som en institution i Sverige. Det blir allt fler fik. När företagen ser det så kan man så klart ta ut mer pengar för bullarna. Samtidigt har ju storleken på bullarna blivit allt större, det gäller överlag för många bakverk. Så det kan ju också vara att man vill få betalt för det, säger Fredrik Andersson, statistiker på SCB till Sydsvenska dagbladet.
Men även om svenskarna fikar allt mer och matdagarna i kalendern blir allt fler, märks inte samma tydliga samband mellan mjölkonsumtionen och de olika matdagarna.
– Kanelbullens dag var ju ett sätt att få folk att baka mer hemma. Det hade ju varit kul att se om mjölkonsumtionen ökade just i oktober, men tyvärr så är vår statistik är inte tillräckligt detaljerad för att göra det säkert, fortsätter Fredrik Andersson.
I takt med att allt mer pengar läggs på fika har också antalet jobb inom branschen ökat markant. Enligt SCB:s uppskattningar arbetade omkring 33.200 personer på kafé eller på konditori år 2015 vilket kan jämföras med 4.500 personer år 2001.
– Det är en väldigt stor ökning, som står i särklass även jämfört med andra branscher, säger Fredrik Andersson.
I takt med att allt mer pengar läggs på fika har även priset på kaffe och bullar ökat – mer än konsumentprisindex, KPI. Sedan millennieskiftet har KPI stigit med 26 procent, medan priset på bullar ökad med 66 procent och kaffe med 77 procent.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
