Karlstad universitet erbjuder ett växande utbud av distanskurser och programutbildningar. Studenttidningen har intervjuat Tove som läser en kurs på distans. Hon delar sina erfarenheter av att studera hemifrån och jämför dem med sina tidigare studier på plats.
– Gemenskapen med andra studenter finns inte riktigt, säger Tove Strinnvik, distansstudent vid Karlstad universitet.
Tove Strinnvik läser kursen Introduktion till folkhälsovetenskap, som är just på distans. Anledningen är för att fylla upp höstterminen efter ett byte från Visuell kommunikation och Design till Kommunikation och PR. Då hon redan läst höstens kurser i sitt tidigare program tänkte hon att det kunde vara skönt att ta en kurs på distans. Valet föll på folkhälsovetenskap.
Tove berättar om skillnaderna mellan att studera på distans och på plats på universitetet. Eftersom hon tidigare studerat på plats i skolan kan hon jämföra sina olika upplevelser. Och det finns en del skillnader. Som att det på ett platsbaserat program händer mycket utanför skolan som inte är relaterat till lektionerna, som nollning eller olika events.
– Gemenskapen med andra studenter på distans finns inte riktigt. Man träffar inte varandra och det görs inte så mycket arbete för att man ska prata med varandra utanför lektionerna heller. Jag vet inte ens vad folk i min kurs heter, berättar hon.
Den största fördelen med att läsa på distans enligt Tove är att man har mer tid. Studenterna slipper lägga tid på att resa till skolan. En annan fördel tycker hon är att föreläsningarna är lättillgängliga.
– Att snabbt kunna avgöra om den innehåller något man redan kan eller om det är något man känner är svårt. Då kan man själv välja om man vill stanna kvar eller lägga tiden på något annat, säger hon.
Inte bara positivt
Det finns inte bara fördelar med distansstudierna menar hon.
– Jag tycker inte att det är jättekul att plugga på distans, mycket är nog för att lärarna i program på plats har lite mer respekt för ens tid och ens egna schema, än de på distans, berättar Tove.
Hon upplever att lärarna hon haft på sitt platsbaserade program haft mycket dialoger om respekt för varandras tid. På distansstudierna blir tidshanteringen annorlunda.
Respekten för ens egna schema inte finns där på samma sätt upplever hon. Det kan handla om att lägga lektioner som går väldigt sent, eller att lärarna inte kommunicerar så mycket.
– Sen är det också tråkigt att man måste jobba mer aktivt själv med att träffa folk utanför skolan eftersom man inte träffar någon. Det blir lite speciellt, säger hon.
När höstens kurser är avklarade kommer hon börja studera på plats igen, det är något hon ser fram emot. Tove har tidigare läst till kurser utanför programmet som extrapoäng. Hon tycker det har fungerat bra och det är något hon skulle kunna göra igen framöver.
– Jag tror att det är lättare att bara ta extrapoäng som är på distans eftersom man inte behöver vara på två ställen samtidigt, det kan jag rekommendera om man vill läsa till mer kurser. Men jag hade nog inte läst endast distans igen, säger hon.
Vad hade lärarna eller skolan kunnat göra för att förbättra gemenskapen?
– De skulle kunna lägga in mer aktiviteter i schemat som man gör tillsammans, till exempel att man ska kolla på en film, eller att det finns grupprum där man kan plugga i grupp eller liknande så att det blir lite enklare, säger Tove.
Hon föreslår även att jobba mycket med grupparbeten, och att uppmuntra de som bor nära skolan att ses. En till sak hon önskar är ett Zoom-rum som kan stå öppet så eleverna kan använda det hur de vill.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
