
I en insändare i Karlstads studenttidning skriver Thika Al Obaidi, ordförande för Centerstudenter Karlstad och riksdagskandidat för Centerpartiet Värmland om den senaste tidens tonårsutvisningar. Detta är en åsiktstext, och alla ställningstaganden och åsikter är insändarskribentens egna.
”Under hela barndomen och tonåren längtar man till dagen man fyller 18. Då ska livet börja. Friheten, framtidsplanerna och möjligheterna ligger framför en.
Men inte längre i Sverige.
Inte för alla.
Och särskilt inte för unga med annan bakgrund.
För dem kan 18-årsdagen i stället innebära slutet på allt de byggt upp. Ett besked om utvisning från det enda land de egentligen känner som sitt hem. Bort från språket de talar, skolan de gått i, vännerna de växt upp med och framtiden de planerat för.
Just nu ser vi detta hända i Karlstad.
Ece och Mariam är två av dem som drabbas. De bor här, studerar här och har hela sina liv förankrade i Karlstad. De går i skolan, har sina vänner och sin vardag här och planerar för vidare studier och arbete i Sverige. För dem är Sverige inte ett tillfälligt stopp. Utan det är det land de kallar för hemma.
Ändå hotas de nu av utvisning. Inte för att de gjort något fel, utan för att de gjort allt rätt och råkat fylla 18.
Detta är inte enskilda tragedier. Det är konsekvensen av en migrationspolitisk som steg för steg gjorts hårdare och orimlig, där tillfälliga uppehållstillstånd och snäva åldersgränser väger tyngre än faktiska livsöden. När unga som kommit hit som barn blir myndiga ändras spelreglerna över en natt. Barndom, skolgång och social anknytning väger plötsligt lätt.
Den politiska viljan att ”strama åt” har varit bred. Den nuvarande regeringen påstår att de har skapat ordning och reda. Resultatet av deras politik ser vi nu – i klassrum, på studentboenden och runt köksbord i Karlstad och resten av landet.
Hur kan en regering som säger sig värna barns rättigheter acceptera att ungdomar rycks upp ur sina liv enbart på grund av ett födelsedatum? Hur kan någon vara tillräckligt integrerad för att gå i svensk skola ena dagen, men sakna rätt att stanna nästa? Vad är det egentligen vi straffar: bristande anknytning eller ett system som vägrar se människan bakom besluten?
När Ece och Mariam riskerar att utvisas är det inte bara deras liv som slås sönder. Det är också ett svek från samhället. Ett svek från politiker som talat om framtidstro. Vi säger åt barn att de ska satsa på utbildning och integration – men när de lyckas, då drar vi undan mattan.
Utvisningar av unga som vuxit upp här skapar inte trygghet. De skapar rädsla. De splittrar familjer, river upp lokalsamhällen och lämnar djupa sår hos dem som tvingas lämna allt de känner till. Att hänvisa till att ”lagen ska följas” räcker inte när lagarna utformats utan utrymme för medmänsklighet.
Regeringen och de som stöttar den måste ta ansvar. Ungdomar som vuxit upp här är inte ärenden, de är en del av vårt samhälle. Den som har sitt liv, sin utbildning och sin framtid här ska inte straffas för att ha blivit vuxen.
Ingen ska behöva frukta sin 18-årsdag.
Ingen ska behöva förlora sitt liv för att de råkar fylla år.
Dessa orimliga utvisningar måste ta ett slut.”
Thika Al Obaidi
Riksdagskandidat (C), Värmland
Ordförande, Centerstudenter Karlstad
Detta är en argumenterande text där skribenten svarar för åsikter och ställningstaganden i artikeln. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.