Det finns mycket forskning om den värmländske författaren och poeten Gustaf Frödings liv men desto mindre om språket i Frödings olika verk och dialektala uttryck. Just språket och dialektala uttryck är något som Björn Bihl, docent i svenska språket, intresserat sig för särskilt i sin forskning.
I augusti tilldelades Björn Gustaf Frödingsällskapets hedersmedalj för sin forskning som sällskapet menar har stor betydelse för förståelsen av Frödings författarskap och som tydliggör Frödings språkliga behärskning.
– Det känns omtumlande men också hedrande. Omtumlande eftersom det var oväntat och det är en stor händelse som liksom skakat om tillvaron en del. Hedrande eftersom värmlänningarna på detta sätt visar att jag gjort något stort och viktigt för det värmländska kulturarvet och att jag därmed bjuds in att på riktigt vara en del av den värmländska gemenskapen. Notera att jag för egen del är närking och därmed i en aspekt en invandrare, säger Björn Bihl.
I sin senaste bok ”Med stänk av dialekt” utforskar Björn Bihl både dialektala och stilistiska drag i Gustaf Frödings dikter där dialektala uttryck i flera av dikterna använts för att förstärka intrycket av humor och realism i Frödings dikter.
– För att åstadkomma en sådan stilistisk effekt använde Fröding endast en handfull dialektala drag per dikt. Trots att han gjorde en del ändringar i sina dikter innan publicering, inklusive de dialektala inslagen, ändrar han inte antalet sådana. Någon gång kan det vara fler dialektala inslag i en dikt, men han klarar sig med ganska små medel för att skapa stora effekter.
Samtidigt som antalet dialektala uttryck skiljer sig åt mellan olika dikter har Björn Bihl genom sin forskning visat att antalet uttryck även varierar mellan olika diktsamlingar.
– Det är flest dikter med dialektala inslag i den första diktsamlingen ”Gitarr och dragharmonika”. I den andra samlingen ”Nya dikter” är antalet halverat. De halveras ytterligare i den tredje diktsamlingen ”Stänk och flikar” för att sedan upphöra i Frödings litterära produktion.
Att värmländskan under senare delen av Gustaf Frödings författarskap försvinner tror Björn har en förklaring i att Gustaf Fröding etableras nationellt vid samma tidpunkt.
– Det har sannolikt att göra med att han under den senare delen av 1890-talet lämnar Värmland som nationellt etablerad diktare och att hans diktning tar nya vägar både formellt och innehållsligt med Gralstänk. De dialektala inslagen används framför allt i dikter med Värmlandsmotiv. Det är Frödings eget språk som vi möter i form av en central-östlig sydvärmländska.
Att det blev dialektala uttryck hos Fröding som väckte Björns intresse tror han har att göra med den egna uppväxten i en familj med flera dialekter. 2001 disputerade Björn med en avhandling om olika dialekter i Närke.
– Det beror nog till en del på min egen dialektalt brokiga bakgrund. Min mamma är från Rättvik och min pappa är från Bollnäs, själv är jag uppväxt i Örebro. Jag har dessutom flyttat runt ganska mycket. Det innebär att jag tidigt fick uppleva den stora dialektala mångfalden som vårt språk rymmer. Någonstans började jag fundera kring detta med dialektala skillnader och likheter och ett intresse föddes.
Språk och dialekter, menar Björn, är viktiga informationsbärare och därför självklara ämnen att utforska.
– På samma sätt som man kan ta ett blodprov och utläsa information ur det, kan man få veta en hel del om en språkbrukare utifrån enbart hennes språk. Att studera det naturligt framväxta språket, dialekten, med all dess variation blir därmed mitt självklara val.
För Björn väntar framöver, förutom mer forskning om dialekter, även ett arbete med att utveckla kurserna i svensk grammatik.
– Ska man syssla med språk bör man ha en god behärskning av grammatiken. Detta gäller förstås även våra lärarstudenter i språk. Dessvärre upplever många att det är svårt att tillägna sig det grammatiska mysteriet. I längden blir därför grammatiken tråkig och onödig. Därför håller jag och några kolleger på att dra igång ett större samarbetsprojekt kring hur man bäst didaktiserar grammatiken. Jag förmodar att i synnerhet studenterna ser fram emot våra resultat med spänd förväntan, avslutar Björn Bihl.
Frödingssällskapet har delat ut hedersmedalj sedan 1974 och tidigare års medalj har tilldelats bland andra Monica Zetterlund, Tage Erlander, Sven-Erik Magnusson och Sven Wollter.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
