Det är Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som i en ny rapport har undersökt prestationsgraden i den svenska högskolan. Prestationsgraden visar hur många högskolepoäng som studenter tar i förhållande till hur många högskolepoäng de är registrerade för och blir ett mått på genomströmning.
Rapporten visar att kvinnliga studenter har en högre prestationsgrad än manliga studenter under de läsår som undersökts.
– För läsåret 2015/2016 var skillnaden hela 6 procentenheter. Störst är skillnaden mellan kvinnor och män på utbildningarna mot förskollärare och civilekonom och minst på läkarutbildningen, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ, i ett pressmeddelande.
Vid tidigare kartläggningar har internationella studenter haft lägre prestationsgrad än inhemska studenter, något som förändrats sedan läsåret 2010-2011:
– Höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter utanför EU/EES och Schweiz som ordnat sina studier på egen hand och inte via ett utbytesprogram. Den positiva utvecklingen för de inresande studenterna vad gäller prestationsgrad har sannolikt med den reformen att göra, säger Fredrik Svensson.
Samtidigt visar rapporten att prestationsgraden är högre på program jämfört med för fristående kurser där program som leder till konstnärlig examen har högst prestationsgrad. Rapporten visar även att prestationsgraden varierar mellan olika utbildningsprogram där läkarprogrammet har högst prestationsgrad av de större yrkesexamensprogrammen.
– Hela de senaste årens ökning i prestationsgrad kan dock i stort sett härledas till studenter på generella program. Här har denna ökat med knappt 4 procentenheter sedan läsåret 2010/2011. Däremot har studenter i åldersgruppen 22-24 år högst prestationsgrad oavsett om de läser på generella program eller på fristående kurser, säger Fredrik Svensson.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
