Firar 10 år som handelshögskola

Hösten 2009 invigdes Handelshögskolan vid Karlstads universitet med pompa och ståt i Aula Magna. Samtidigt startades ett varumärkesarbete för att locka studenter.

Tio år senare har utbildningarna blivit fler och antalet studenter närmare tredubblats. I dag har Handelshögskolan ungefär 2 800 studenter som utbildar sig inom allt från företagsekonomi och nationalekonomi till informatik, arbetsvetenskap, statistik och juridik.

– Vi är en väldigt bred handelshögskola, det vanligaste är att man har något färre ämnen, säger prefekt Martin Löfgren.

Starkt studentinflytande

En grundpelare på Handelshögskolan är studentinflytande, vilket tar form i bland annat ett sektionsråd där studenter kan få sin röst hörd.

– Jag kände att vi saknade den här direkta kontakten till studenterna. Så på den vägen blev det att vi startade ett forum för utbildningsföreningarna, säger proprefekt Marie-Therese Christiansson.

En student som suttit med i sektionsrådet är Alexandra Mets, som studerar internationella affärer och som just nu är inne på sin sista termin.

– Sektionsrådet är en väsentlig del i Handelshögskolans arbete med studentinflytande. Ordförande och utbildningsansvarig för respektive studentförening som ingår i Handelshögskolan träffar proprefekt och kommunikatör under möten ett antal gånger per termin. Det ger möjligheten för både studentföreningarna och Handelshögskolan att lyfta vad de jobbar med och mer övergripande problem de stött på med utbildningarna, säger Alexandra Mets.

Alexandra Mets var tidigare utbildningsansvarig i sin förening och fick också därför ett särskilt uppdrag – nämligen åka på en spaningsresa till Riga.

– När jag satt som utbildningsansvarig i KarlEkon 2018 var Handelshögskolan mitt uppe i att utvärdera ett nytt utbytessamarbete. De hade redan haft ett par från fakulteten som åkte ner och tittade på SSE Rigas campus och utvärderade möjligheterna till samarbete, men de ville även ha ett studentperspektiv på det potentiella samarbetet. Detta är ett perfekt exempel där man kan se hur Handelshögskolan värdesätter sina studenters åsikter, säger Alexandra Mets.

Väl på plats gjordes ett gediget spaningsarbete för att få en bild av universitetet.

– Vi hade ett fullspäckat schema i Riga där vi träffade rektorn och andra från fakulteten. Vi satt med på föreläsning, både kursrelaterade och en gästföreläsning, var på möten med framgångsrika alumner och samarbetspartners till skolan och träffade delar av studentkåren. Vi fick insikt i allt från hur bostadssituationen ser ut och kvalitén på föreläsare. Själv kan jag meddela att SSE Riga imponerade stort, säger Alexandra Mets.

Marie-Therese Christiansson tycker även hon att studenternas spaningsresor är viktiga för Handelshögskolan.

– När vi har planer på nya avtal med internationella partners brukar vi skicka ut studenter för att reka hur det är på den studieorten. På pappret kan det vara ett bra universitet eller högskola, men hur är det att vara student? Det är ju ändå studenter som ska åka dit, säger hon.

Att ha den typen av inflytande under sin studietid är något som Alexandra Mets uppskattar.

– Handelshögskolans arbete med studentinflytande uppskattar jag verkligen. De är väldigt måna om att ha en bra relation med utbildningsföreningarna och man känner av att de värdesätter våra åsikter, säger hon.

Vill arbeta hållbart

Vad som också genomsyrar Handelshögskolan är hållbarhet.

– Där jobbar vi ju med flera olika perspektiv, miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Vad är ett hållbart arbetsliv exempelvis? Säger Martin Löfgren.

På grund av en tidigare incident som skedde mellan en lärare och en student på internet har Handelshögskolan också tagit fram en uppförandekod.

– Vi har ju regler för hur man uppför sig ansikte mot ansikte, men hur är det på nätet? Det är där mycket av kommunikationen förs idag. Så vi såg att det fanns ett glapp där. Det är en sådan grej som studenter och vi var helt överens om, säger Martin Löfgren.

Även Alexandra Mets menar att hon märker av Handelshögskolans hållbarhetsarbete.

– Tittar man på teman på de C-uppsatser som skrivs i min kurs just nu är nog majoriteten om hållbarhet, vilket jag tycker är fantastiskt och reflekterar vilken typ av utbildning vi erbjuds på Handelshögskolan, säger hon.

Säkrar kvaliteten

För att säkra kvaliteten på utbildningarna genomgår just nu Handelshögskolan ett flerårigt ackrediteringsarbete. Inom det ingår 15 standarder som bland annat säger att det ska finnas kompetent personal, en stabil ekonomi, att studenterna får möjlighet att lära sig det de blir lovade och att målen för jämställdhet och hållbarhet nås.

– Tidsplanen är att ackrediteringen ska vara klar 2021, då kommer det hit en kommitté och granskar oss. Det är inte heller bara vi, utan det här är en ackreditering som universitetet får. Det gör att vi kommer att dra nytta av den på alla plan. Den här ackrediteringen är ju en kvalitetsstämpel som är avgörande för vilka samarbeten vi kan få framöver, säger Marie-Therese Christiansson.

Inför en överskådlig framtid menar Martin Löfgren att det inte blir några nya program.

– Som det ser ut nu så bygger vi mycket kring våra stora program. Vi gjorde en jättesatsning för några år sedan när vi tog in juristprogrammet. Vi hade ett rättsvetenskapligt program innan som blev juristprogrammet, och där har vi ungefär 3000 förstahandssökande till 90 platser, så det är väldigt populärt. Så jag tror inte att det bli några nya inom överskådlig tid, säger han.

”Viktigt med tillväxt”

Alexander Torin (M), kommunalråd och ordförande i gymnasienämnden menar att Handelshögskolan har betydelse för Karlstads kommun på flera sätt.

– Det är viktigt att vi har intressanta utbildningsplatser för de som vill söka eftergymnasial utbildning. Det är ett bra sätt för att få folk att flytta till Karlstad, det är viktigt med tillväxt.  Det bidrar också med en bredd av utbildningar till Karlstad och forskning i ett bredare spektrum än vad universitetet har själva, säger han.