Idag är undervisningskvalitén på svenska universitet och högskolor ett problem. Många studenter upplever att den varierar mellan olika kurser och lärare, och att det finns mycket som inte fungerar. På Karlstad universitet finns det stora möjligheter för att göra undervisningen bättre och mer jämlik, oavsett program och lärare.
Hur bra undervisningen egentligen är på universiteten är en fråga som diskuteras flitigt — både bland studenterna på lunchen, hos Studentkåren och inte minst hos högskoleministern Helene Hellmark Knutsson (S). I en intervju med Sveriges Radio i somras menade ministern att svenska högskolor och universitet måste bli bättre på att bedriva undervisning.
I Karlstad råder delade meningar om hur situationen ser ut, även om de allra flesta är överens om att det ser minst sagt olika ut från kurs till kurs, men även från lärare till lärare. en oavsett anser majoriteten att frågan om kvalitén på undervisningen är mycket viktig.
— I mitt fall har det varit väldigt olika från kurs till kurs, och från lärare till lärare. Det har märkts en stor skillnad i förmågan att förmedla ämneskunskaper mellan de som själva varit lärare och de som har andra erfarenheter, säger Malin Öström, student inom lärarprogrammet.
— De lärare jag haft och varit i kontakt med har alla varit mycket kunniga och intresserade av sitt ämne, vilket har lett till att de flesta varit mycket bra på att lära ut. Det man själv tycker är intressant och brinner för är automatiskt lättare att förmedla till andra på ett förståeligt sätt, säger Kristin Jansson, student på programmet för information och PR.
Finns centrala riktlinjer
I de riktlinjer som finns på universitetet står att all undervisande personal ska ha genomgått eller genomgå pedagogisk utbildning i högskolepedagogik när de anställs vid universitetet. Men hur detta ser ut i verkligheten skiljer sig, enligt Simon Asplund, vice ordförande för Karlstads studentkår:
— Alla går inte den utbildningen, i vissa fall hinns det inte med. Studentkåren menar att vi måste lägga mer fokus på undervisningen. Att kunna sina ämneskunskaper är en del, men man måste kunna förmedla dessa på ett bra sätt. Karlstads Studentkår representerar studenterna på universitetet. Studentkåren arbetar med utbildningskvalité genom bland annat påverkansarbete, och ser till att det finns studentinflytande vid rekryteringen av ny personal. Man engagerar sig också genom att anordna projekt som utmärkelsen Bästa Lärare.
— Genom priset vill vi uppmärksamma god pedagogik bland lärarna.
I priset, som delas ut varannat år, får studenter vid universitet nominera de lärare som de anser vara extra bra lärare. Syftet är, enligt Simon Asplund, att uppmärksamma god pedagogik och lyfta fram bra lärare.
— Universitetslärares pedagogiska kompetens belönas tyvärr alltför sällan. Bästa läraren är ett utmärkt tillfälle att hylla skicklighet i undervisningen och visa upp samt tydliggöra vikten av pedagogisk kompetens.
Tid för kompetensutveckling
Studentkåren finns även med i den dagliga verksamheten. Man försöker även påverka universitet att ge lärarna mer tid för kompetensutveckling.
— Lärare har ett visst antal timmar för varje kurs som varierar mellan olika ämnen. Ofta läggs hela den tiden på förberedelser och undervisning, och det blir lite eller ingen tid över för att utveckla lärares undervisning. Som exempel på kompetensutveckling menar Asplund att lärarna kan utveckla den undervisning de bedriver, till exempel genom att studera andra undervisningsformer och nya verktyg.
— Undervisningen måste förhålla sig till nya verktyg. Med modern teknik kommer många nya verktyg, till exempel inspelade föreläsningar som har potential att vara bra verktyg, men då måste vi bygga kunskap om hur de ska användas.
Asplund menar att muntliga examinationer till exempel skulle kunna innebära att studenter spelar in sig själva så att lärare kan titta på inspelningen igen för att göra betygsättningen mera rättssäker.
— Det gör betygssättningen enklare och mer rättssäker eftersom läraren då kan se inspelningen igen, vilket de inte kan om den muntliga examinationen äger rum fysiskt vid ett specifik tillfälle. Det garanterar att studenten verkligen får det betyg den förtjänar.
Om man jämför Karlstad universitet med andra lärosäten är Karlstad ett universitet som är större inom undervisning än inom forskning.
— På de större universiteten, som Lund och Uppsala, är forskningen större eller jämnstor med undervisningen. Här i Karlstad får universitetet störst anslag för att bedriva undervisning och eftersom det är så läget ser ut blir frågan om lärarnas pedagogiska förmåga otroligt viktig.
Forskning väger tungt
Inom den akademiska världen är det främst erfarenheter från tidigare forskning som väger tyngst. Simon Asplund menar att det vid nyrekryteringar ofta fokuseras mer på just tidigare forskning och akademisk erfarenhet, snarare än erfarenheter av tidigare undervisning:
— Vi måste lägga mer fokus på undervisningen för att höja kvaliteten i högre utbildning. På så vis kan även forskningen bli tillgänglig för fler studenter.
När ny personal rekryteras till universitet görs det i regel på respektive institution, där också de specifika anställningarnas kravprofiler arbetas fram. Kravprofiler som senare används i samband med den centrala anställningsordningen som tagits fram centralt.
— Kravprofilen arbetas fram på respektive institution med stöd av personalavdelningen. Anställningsprofilen ligger sedan till grund för urvalet av sökanden till anställningen, säger Katarina Lundström, HR-specialist på universitetets personalavdelning.
Dock kan det, enligt Lundström, vara skillnad mellan olika anställningar och finnas specifika krav för respektive anställning:
— Det tas fram specifika kravprofiler till varje anställning, eftersom det i många fall baserar sig på särskilda arbetsuppgifter som ska utföras.
Olika i olika kurser
Flera av Karlstads studenter menar att situationen ser olika ut beroende på kurs och ämne. Som student kan man uppmärksamma situationen på flera olika sätt.
— Det första man som student bör göra är att ta kontakt med kursansvarige eller kursadministrationen och uppmärksamma dem på vad man som student uppfattar inte fungerar. Man bör dessutom ta sig tid att fylla i de kursutvärderingar som görs efter avslutad kurs. Dessa används senare i uppföljningen av utbildningskvalitén när universitetet och utskotten diskuterar kvalité. Om det är många studenter som svarar att det inte fungerat bra i kursen, sticker det ut och följs upp ännu mer, säger Simon Asplund.
Studentkåren har dessutom ett studentombud dit studenter kan komma med klagomål eller förslag på förbättringar i kurser och utbildningar på universiteten.
— Vi tar upp sådant studenterna inte tycker fungerar bra med universitetet och följer upp. Det kan till exempel vara utbildningens kvalité, hur kursen administreras och sköts via itslearning eller när universitet gör övertramp på de rättigheter studenterna har, fortsätter Asplund.
Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson menade i somras att pedagogiken ofta hamnar i skymundan på svenska lärosäten, något som Studentkårens Simon Asplund instämmer i:
— Jag håller med ministern: pedagogiken hamnar lätt i skymundan, och därför bör mer fokus läggas på undervisningen, avslutar Asplund.
Artikeln publicerades i Karlstads studenttidning nr 2016#4.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
