Processen att ansöka om kårstatus är alltför osäker och baseras på otydliga formuleringar i lagen.
Det menar Sveriges Förenade Studentkårer som i en ny rapport nu uppmanar regeringen att förtydliga hur processen ska gå till.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, presenterade på måndagen en ny rapport i vilken man har kartlagt regelverket som gäller vid ansökan om kårstatus, en arbetsprocess som alla studentkårer i landet gör vart tredje år.
– Flera studentkårer har uttryckt bekymmer över att ansökningsprocessen för att tilldelas kårstatus är otydlig. Reglerna upplevs som svåra att tolka, och det har hänt att lärosäten ställt egna krav som de inte har lagstöd för, säger Matilda Strömberg, ordförande för SFS, i ett pressmeddelande.
Dagens bestämmelser för hur processen ska gå till har bakgrund i den lagstiftning som trädde i kraft efter det att kårobligatoriet avskaffades 2010. Sedan dess har samtliga sammanslutningar som företräder studenter möjlighet att ansöka om ställning som studentkår, där det är upp till respektive lärosäte att pröva ansökningarna.
Syftet med reformen var att göra det frivilligt för studenter att vara medlemmar i en studentkår, och att det skulle vara möjligt för studenter att bilda nya sammanslutningar och konkurrera om ställningen som studentkår på lärosätena.
SFS menar dock att det finns vissa oklarheter i lagstiftningen om hur processen för att ansöka om kårstatus ska gå till och vad som åsyftas i lagstiftningen. I rapporten har man därför rett ut flera av de begrepp som man menar är tvetydiga i lagtexten. Samtidigt pekar man ut flera aspekter i gällande lagstiftning som man menar står i behov av att tydliggöras.
– Det är just nu oklart om studentkårer har rätt att utesluta medlemmar eller inte. Exempelvis vad det gäller medlemmar som har trakasserat andra inom ramen för kårens verksamhet finns det behov att tydliggöra hur lagen ska tolkas, särskilt med tanke på problematiken som belystes under metoo, säger Matilda Strömberg.
Och fortsätter:
– Regeringen borde utvidga och tydliggöra vilka som räknas in i studentbegreppet, alltså den grupp som kårer får ersättning för att representera. Bland annat måste utbytesstudenter, basårsstuderande och studerande vid uppdragsutbildning kunna representeras i beslut som berör dem, vilket inte framgår i lagtexter.
I rapporten föreslår SFS att regeringen ska förtydliga vad som åsyftas med begreppet student och huruvida studenter som inte omfattas av begreppet ”student” i likhet med studenter som omfattas ska vara representerade i beslut som rör dem. Samtidigt föreslår man att lärosätena ska ta fram en gemensam standard för hålltider vid processen att ansöka om kårstatus, vilket görs vart tredje år, och definitioner inom processen.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
