Den 11 september är det dags för riksdagsval. Inför valdagen har studenttidningen frågat partierna hur de ställer sig i frågor som berör studerande. Valda partier är de åtta som finns representerade i riksdagen under mandatperioden 2018-2022.
Socialdemokraterna: Vi vill att bidragsdelen i CSN höjs för att stärka studenters ekonomiska situation och ekonomiska trygghet. Studiemedelssystemet behöver stärkas så att allt fler både vågar ta chansen att studera vidare och så att fler ska kunna studera längre.
Moderaterna: Vi har idag inga förslag på att höja eller sänka studiemedlet eller att förändra det på något sätt mellan låne- och bidragsdelen.
Sverigedemokraterna: Studenter som läser utbildningar där det finns ett stort behov på arbetsmarknaden bör vara berättigade till ett högre studiebidrag. En månatlig tusenlapp för de tio utbildningar som har störst arbetskraftsbrist. Studiestartsstödet är företrädesvis riktat till nyanlända och skapar orättvisa mellan grupper. Det ska därför avskaffas. Vi motsätter oss den höjning av studielånsräntan som regeringen föreslår.
Centerpartiet: Vi vill ha ett mer flexibelt studiemedelsystem. De studenter som blir klara med sina studier före utsatt tid ska belönas för det. Men systemet måste också vara anpassat för dem med lägre studietakt. Det kan vara personer som gått gymnasiesärskolan eller är deltidssjukskrivna i olika grad. På så sätt ges fler möjlighet att läsa en utbildning som leder till jobb.
Vänsterpartiet: Alla som vill måste ha råd att plugga vidare – inte bara de med föräldrar som kan stötta ekonomiskt. Vänsterpartiet är för en generell höjning av bidragsdelen i studiemedlet eftersom vi ser att studenter lever med en pressad ekonomi.
Kristdemokraterna: Studiestödet är ett viktigt led i arbetet med att kunna bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik. Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, bidrar på så vis till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället.
Liberalerna: Det är ambitionen, inte pengar, som ska avgöra om man vill och kan studera vidare. Vi vill fortsätta satsa på bättre studiemedel så att fler kan studera mer, och underlätta för fler att läsa in en akademisk examen senare i livet. I takt med att allt fler arbetar och studerar längre upp i åldrarna kan det finnas skäl att höja åldersgränsen ytterligare.
Miljöpartiet: Vi vill fortsätta höja bidragsdelen i studiemedlet. Vi vill också förändra fribeloppet så att studenter kan arbeta som de vill under sommarmånaderna utan att slå i taket för detta, och införa ett åldersdifferentierat fribelopp där äldre studenter har ett högre tak även under terminerna.
Socialdemokraterna: Studiemedlet måste reformeras i takt med att samhället förändras och för att främja det livslånga lärandet.
Moderaterna: Vi har inga förslag på att förlänga antal veckor för studielån generellt men vi är medvetna om att vissa utbildningar blivit längre som lärare- och läkarprogrammet. Det kan därför finnas anledning att se över möjligheterna att få förlängt studiemedel för dessa program. Vi stödjer den höjda åldersgränsen som gjorts från 56 till 60 år för att kunna få studiemedel.
Sverigedemokraterna: Vi anser att den nuvarande nivån som medger studiemedel motsvarande cirka sex års studier på heltid är rimlig.
Centerpartiet: Dörren till studier ska inte vara stängd bara för att man tidigare studerat. Därför ska man kunna läsa en kompletterande utbildning också senare i livet även om man förbrukat sina CSN-veckor. Vi vill utöka möjligheten att beviljas extra studielån och göra det möjligt att ta studiemedel högre upp i åldrarna.
Vänsterpartiet: I dagsläget vill vi inte ändra något, men på sikt vill vi att lånedelen av studiemedlet stegvis ersätts av bidrag.
Kristdemokraterna: Då Kristdemokraterna är angelägna om att den totala nivån på studiestödet bibehålls föreslog vi att lånedelen i studiemedlet skulle höjas med 300 kronor per månad. Vi står kvar vid detta ställningstagande.
Liberalerna: Arbetsmarknaden är i ständig förändring vilket gör att fler kommer att behöva utbilda sig genom hela livet. För detta kommer vi fortsatt behöva anpassa studiemedlets längd, nivåer och utformning så att det är anpassat utifrån de nya förutsättningarna.
Miljöpartiet: Förutom att vi vill höja bidragsdelen i studiestödet, vill vi också utöka antalet studiemedelsberättigade veckor för dem som återvänder till studier senare i livet. Vi vill även att de studiemedelsveckor som nu är öronmärkta för studier på gymnasienivå ska kunna användas för kompletterande studier på högskolenivå.
Socialdemokraterna: Under pandemin togs fribeloppet tillfälligt bort för att studenter skulle kunna arbeta och underlätta inom vården. Vi har i nuläget inga planer på att ändra inkomsttaket.
Moderaterna: Moderaterna vill höja fribeloppet men vi vill inte ta bort det permanent.
Sverigedemokraterna: Vi har inte för avsikt att höja fribeloppet, men anser att den tillfälliga höjningen under pandemin var bra.
Centerpartiet: Vi vill göra det förmånligare för studenter att jobba parallellt med studierna. Därför vill vi ta bort fribeloppsgränsen helt på lånedelen av studiemedlet och höja för bidragsdelen.
Vänsterpartiet: Vi vill att sommaren undantas vid beräkningen av inkomst. Studiemedlet ska vara på en nivå att alla har råd att studera utan att behöva jobba vid sidan av studierna.
Kristdemokraterna: Vi ser positivt på de studenter som önskar arbeta under studietiden. Med de krav på studieresultat som finns för att få behålla studiestödet har vi full tillit till att den enskilde själv har förmåga att balansera studier och arbete utifrån sin egen kapacitet och livssituation så att studierna inte blir lidande. Vi förespråkar därför att fribeloppet ska slopas.
Liberalerna: Under pandemin var Liberalerna de som tog strid för att taket tillfälligt skulle tas bort. Det är viktigt för den som vill arbeta samtidigt som de studerar, inte minst för dem som inte har föräldrar eller andra som kan bidra ekonomiskt. Ett högt fribelopp har därför en viktig rättviseprofil.
Miljöpartiet: Vi vill inte avskaffa fribeloppet helt. Det är en heltidssysselsättning att studera 100 procent och det måste vara möjligt att kunna fokusera på sina studier. Däremot vill vi inte ha något inkomsttak under sommarmånaderna och att äldre studerande ska ha ett högre tak än idag.
Socialdemokraterna: Vi vill återinföra investeringsstödet för mindre hyresrätter och studentbostäder som vi tidigare infört, för att bygga fler hyresrätter och studentbostäder.
Moderaterna: Vi vill möjliggöra för alla som studerar att söka ett tilläggslån hos CSN för samma period som de söker studiestöd. Det stimulerar byggande och förbättrar studenternas boendesituation avsevärt. Vi vill se kraftiga regelförenklingar och åtgärder för att få marknaden att fungera bättre.
Sverigedemokraterna: Det ska finnas tillräckligt med bostäder i relation till antalet studieplatser vid fördelning av pengar till lärosätena. Lärosäten, kommuner och Akademiska Hus behöver samarbeta. Fungerar inte detta är nästa steg ändrad lagstiftning där staten går hårdare in och styr byggandet och boendet. Studentbostäder ska också kunna uppföras av mer enkel och tillfällig karaktär och bygglagarna bör anpassas därefter. Högskolor ska också kunna bygga och driva studentbostäder i egen regi om de så vill.
Centerpartiet: Vi vill förenkla byggkraven för bostäder för att hålla nere hyreskostnaden. Med modern byggteknik kan man utforma bostäder med mindre bostadsyta men bibehålla tillgänglighet och bra skydd mot buller. Reglerna för hur buller mäts behöver moderniseras. Rörligheten på bostadsmarknaden bör ökas så att hyresrätter med lägre hyra blir tillgängliga för personer med begränsad ekonomi. Vi vill också göra det enklare och billigare att hyra ut i andra hand.
Vänsterpartiet: Vänsterpartiet menar att politiken behöver ta ansvar för bostadsbristen. Fler hyresrätter behöver byggas. Även unga ska ha rätt till den trygghet som det innebär att ha ett förstahandskontrakt.
Kristdemokraterna: Det skulle behövas en definition av studentbostaden som tas in i § 1 i hyreslagen (HL). Ett fastställande av vad som utmärker studentbostaden öppnar upp för specialregler som skulle ge en bättre funktion på studentbostadsmarknaden. Att bättre kunna anpassa regelverk efter studenters förutsättningar, studentbostadens användning och syfte, skulle leda till en mer flexibel marknad för studenterna och lägre kostnader för studentbostadsföretagen. Detta skulle öka byggandet och ge mer ändamålsenliga studentbostäder.
Liberalerna: Vi vill att byggandet av studentlägenheter underlättas genom att införa det som en ny boendeform med anpassade funktionskrav. Idag håller reglerna tillbaka bostadsbyggandet av studentbostäder. Kommunerna bör prioritera studentbostäder så att de ärendena kan snabbare byggas. Vi vill också införa ett skattegynnat bosparande så att vi kan öppna bostadsmarknaden för ännu fler.
Miljöpartiet: Det viktigaste är att bygga bort studentbostadsbristen genom att behålla och utveckla det statliga investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder. Även att ändra reglerna för investeringsstödet så att en viss del av stödet betalas ut i förväg. Samt göra det möjligt för det statliga fastighetsbolaget Akademiska Hus att bygga bostäder för alla studenter. De regler som finns idag leder i praktiken till att de studentlägenheter Akademiska Hus bygger i stort sett enbart hyrs ut till internationella studenter.
Socialdemokraterna: Vi vill att du som student ska känna trygghet i att om du blir sjuk så ska du kunna sjukskriva dig. Vi vill även att deltidssjukskrivning ska införas så att du som student enklare ska kunna komma tillbaka till studierna efter sjukdom.
Moderaterna: Rörande ändrade villkor för studenter att sjukskriva sig på deltid är det en komplex fråga och vi inväntar den statliga utredning som ser över sjukförsäkringssystemet. Föräldraförsäkringen behöver bättre anpassas för dem som studerar. Det bör finnas en möjlighet att skydda den studerandes sjukpenninggrundande inkomst även om studiemedel inte tas ut. Höjt tilläggslån för studerande över 25 år med barn.
Sverigedemokraterna: Dagens regelsystem både för sjukskrivning och föräldraledighet är väl avvägda och vi vill behålla dessa nivåer. Har man haft inkomst innan studierna får man sjukpenning om man måste avbryta studierna. Sjukpenning skall även utgå vid längre sjukskrivningar under studierna.
Centerpartiet: Det måste bli möjligt att vara deltidssjukskriven som student och karenstiden bör ses över. Villkoren och skyddet bör förbättras där. Tilläggsbidraget kan idag endast betalas ut till en vårdnadshavare som studerar. Om det finns två kan detta skapa ekonomisk obalans. För en modern jämställd utbetalning av studiemedlet vill vi se över möjligheterna för utbetalning av tilläggsbidrag för föräldrar som studerar.
Vänsterpartiet: Den ekonomiska tryggheten vid sjukdom behöver stärkas för studenter. Möjligheten att kunna vara sjukskriven med ersättning och få rehabilitering är central för att kunna känna trygghet och att kunna återgå till arbete och studier. För studerande med barn vill vi att alla lärosätena ska ha en föräldrapolicy så det är tydligt vad som gäller kring återgång till studier efter en föräldraledighet. Vi anser även att grundnivån i föräldraförsäkringen behöver höjas.
Kristdemokraterna: Vi har länge drivit frågan om ett stärkt trygghetssystem för studerande vid sjukskrivning och föräldraledighet. Vi vill stärka skyddet av SGI:n för studenter utan studiemedel.
Liberalerna: Liberalerna ser stora fördelar med generösa villkor och regler för studiemedel. Kunskap och bildning förutsätter att individen kan studera, och i många fall är det tack vare studiemedlen som det blir möjligt för individen. Vi vill fortsätta förbättra studiestödet, särskilt när det gäller studenter som har barn eller som vårdar sjuka barn eller anhöriga.
Miljöpartiet: Studenters försäkringssystem bör i så hög utsträckning som möjligt vara samma som för yrkesarbetande. Vi har varit pådrivande i att studenter numera kan få behålla fullt studiemedel vid halvtidssjukskrivning. Men vi behöver fortsätta förbättra studenters rätt till sjukskrivning och rehabilitering. Redan idag går det att få ett tilläggsbidrag om man är förälder och studerar, och rätten till förskola är densamma som för yrkesarbetande. Miljöpartiet vill dock se över vilka förändringar som kan behöva göras för att ytterligare underlätta för föräldrar att studera.
Socialdemokraterna: Vi vill fortsätta satsa på att stärka både kvalitén och innehållet för högre utbildning. Detta gör vi bland annat genom att satsa på mer lärarledd tid, förstärkning av pedagogiken och forskningsanknytningen.
Moderaterna: Vi vill se ett nytt resurstilldelningssystem som fokuserar på kvalitén på utbildningarna snarare än antalet platser. Systemet ska premiera akademisk kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden i högre utsträckning än idag.
Sverigedemokraterna: Vi vill att ett minimikrav för lärarledd undervisning införs. Universitet och högskolor ska specialisera sig på det de gör bäst ˗ universitet på excellens och högskolor i högre grad på utbildning och profilering. Inträdeskrav måste vara relevanta för utbildningen i fråga och kvaliteten ska säkras genom slumpmässig extern granskning av kandidat- och magisterarbeten.
Centerpartiet: Det bör finnas ett transparent utvärderingssystem där utbildningens kvalitet, koppling till arbetsmarknaden och tidigare studenters synpunkter tydliggörs så att blivande studenter kan göra välinformerade studieval. Ersättningar för helårsprestationer bör minska, och på sikt avskaffas. Vi vill även höja ersättningarna för de utbildningarna som halkat efter mest de senaste årtionden.
Vänsterpartiet: Vi anser inte att politiken ska styra utbildningarnas innehåll. Antalet undervisnings- och handledningstimmar behöver utökas på många utbildningar. Även forskningsanknytningen inom grundutbildningen bör stärkas.
Kristdemokraterna: Kristdemokraterna tar tydligt ställning för kvalitet och excellens i högskola. Bristen på utbildade läkare, sjuksköterskor och barnmorskor leder till mindre tillgänglighet i vården. Därför vill vi att mer resurser riktas till nya utbildningsplatser för dessa yrkeskategorier.
Liberalerna: Hela utbildningskedjan behöver stärkas, från grundskola till den högre utbildningen. Inte tillräckliga förkunskaper håller tillbaka studenter att ta sig an utbildningen. Idag är också systemet för universiteten uppbyggt så att man gynnar kvantitet före kvalitet. Det vill vi ändra på och sätta kvaliteten främst.
Miljöpartiet: Genom att göra det möjligt för studenterna att kunna fokusera mer på studierna och mindre på hur de ska få ekonomin, boendet och hälsan att fungera så utnyttjar vi våra gemensamma resurser på ett mycket mer effektivt sätt, och kvaliteten i utbildningen höjs. Men kvalitet i utbildningen kräver också kvalitet i undervisningssituationen. En modern universitetslärarkår behöver nya kunskaper, verktyg och pedagogisk vidareutbildning. En del i det arbetet bör vara att stärka anställningstryggheten för den forskande och undervisande personalen. Vi vill även öka kvaliteten i högre utbildning genom fler lärarledda timmar och mer praktik.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
