Kårkansliet 09.04
När jag flyttade till campus för drygt ett år sedan var planen att jag skulle köpa träningskort och träna regelbundet. Inte enbart för att hålla mig i form eller för att faktiskt göra någonting nyttigt, utan även för att uppnå den där sköna känslan när träningen väl är avklarad och man mår riktigt gött samt för att fylla tiden med något vettigt att göra.
Det började bra. En hel termin lyckades jag ha ett snitt på fem besök i simhallen och en dryg mil avklarad i simbassängen per vecka. Men sedan kom sommaren och träningen lämnades till den vardag som sakta försköts till periferin när kvällarna blev senare och andra aktiviteter lockade allt mer. Efter en rätt lat sommar, utan ett enda besök vid badstranden för övrigt, var tanken att träningen skulle återupptas när höstterminen började, och att nya friska simtag skulle tas i simhallen. Höstterminen startade. Sen hände ingenting.
Både i studierna, och inte minst genom jobbet, skickas det en hel del mejl fram och tillbaka. Så för att försöka kompensera lite smått för den där bortglömda träningen har jag bestämt mig för att göra skillnad. I stället för att sitta kvar i den sköna kontorsstolen och skriva elektroniska brev som snabbt fyller inkorgen använder jag något som jag nyligen upptäckte fungerar nästan bättre – fötterna. Att gå och ställa de frågor jag tänkt mejla har visat sig fungera bra. Inte bara för att jag rör på mig, utan även för att det är betydligt trevligare att prata med andra människor i verkligheten än att mejla fram och tillbaka.
Det känns därför som en icke-fråga att jag hinner bli andfådd under den korta promenaden mellan universitetsbiblioteket, upp genom trappan i huvudentrén och in på kontoret på kårkansliet. Den där konditionen tar jag tag i till våren.
Denny Jansson är chefredaktör för Karlstads studenttidning och läser femte terminen på ämneslärarprogrammet.
Detta är en opinionstext där skribenten svarar för åsikter i artikeln. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.