Bomullsstrumpor som är neddränkta av grusigt slöslask eller pepparkakor till en brännhet kaffekopp framför en brasa – vi alla har olika associa- tioner till vinterhalvåret. Bilden av en bländande vit ”Alla-vi-barn-i-Bullerbyn-vinter”, hembakt julgodis och tända ljus får många att längta efter vintern medan är andra fasar inför kylan och låter praktiska utmaningar som trögstartade bilar, bussförseningar och D-vitaminbrist färga bilden av vinterhalvåret. Att fly från vardagen genom filmmaraton eller resor till varmare länder är vanliga metoder för att hantera minusgraderna och allt praktiskt elände som temperatursänkningen medför. Det här numret tipsar därför bland annat om olika vinterfilmer och du kan även genomföra testet på sidan 10 för att upptäcka vilken berättarstil som faller just dig i smaken.
Det finns många sätt att förhålla sig till vintertemperaturen på och alla går inte ut på att fly från den. Många personer väljer istället att utnyttja vinterhalvårets väderlek. Att konfrontera kylan genom isvaksbad eller skidsemestrar blir ett sätt att dra nytta av de vinteraktiviteter som naturen erbjuder och i den inställningen kanske även finna en känsla av kontroll. Även friska vinterpromenader och energiflödande skridskoturer är för en del personer tillräckligt för att samla kraft till kurslitteraturen som väntar därhemma. Genom att fånga dagsljuset blir mörkrets tidiga intrång dessutom lite lättare att möta.
För de flesta studenter utgör ledigheten runt jul en viktig paus i kursernas framåtrörelse och för många är julfirandet dessutom en av årets viktigaste traditioner. Lugnet som infinner sig under vinterledigheten brukar däremot vara ett resultat av veckor av förberedelse och stress. Den så kallade ”julefriden” utgör en tom lucka som pressas in i redan sprickfyllda scheman. Så varför den stora kontrasten mellan stress och lugn, när vi istället kan dryga ut arbetet under en längre period och få en jämn arbetstakt? Kanske är det just för att få lägga arbetet på is. Vår vardag består av eftermiddagsföreläsningar som ofta slutar efter solens nedgång och examinationer som jagar ikapp som en lavin i en stupande backe. Julledigheten fungerar då precis som lussebullsbak och filmtittande; som välbehövd isolering mot vardagsstormen utanför.
Även om det finns olika sätt att anpassa vardag och ledighet till vädret under vinterhalvåret har alla olika anpassningsstrategier en gemensam funktion, de bidrar till en bättre bild av vintern. Solsemester och julfirande är precis som pimpling ett sätt att bemöta vädret så att det passar en själv. På så sätt kan bilden av vintern formges efter våra behov och målas upp till något att se fram emot, oavsett om det är en skidtur i vinterkylan, pepparkaksbak med familjen eller under ett parasoll i ett annat land.
Artikeln publicerades i Karlstads studenttidning nr 2015#4.
Detta är en ledare skriven av Karlstads studenttidnings chefredaktör. Karlstads studenttidnings politiska hållning är politiskt oberoende. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
