Har du ett beteende där du ibland eller ofta skjuter upp saker som måste göras till framtiden? Detta kallas för att prokrastinera, och känner du igen dig så ska du fortsätta läsa detta.
Alla människor prokrastinerar mer eller mindre, du kanske inte diskar eller städar idag, utan väntar tills du får mer lust? Det är fullt normalt och inget du behöver vara orolig för men för vissa blir prokrastinering ett hinder i studierna och det finns sätt att lära sig att undvika denna typ av uppskjutandebeteende.
Prokrastinering är alltså när du skjuter upp saker fast du vet att det kommer att få negativa konsekvenser på lång sikt. Det är ingen medfödd egenskap utan ett inlärt beteende som innebär att du reagerar på obehagliga känslor exempelvis stress, oro eller ångest genom att undvika dem. För en del människor sker detta oftast automatiskt i den stund då de sätter sig med böckerna eller studieuppgiften.
Anledningen till att vi börjar prokrastinera är därför att det en gång i tiden fungerade – det kanske var så att det gick att läsa kvällen innan provet under gymnasietiden, men det fungerar inte på samma sätt i den akademiska världen och det kan ställa till problem.
Prokrastinering innebär även att du prioriterar kortsiktiga fördelar framför långsiktiga. Du gör hellre alternativa aktiviteter som kanske också måste göras, exempelvis diskar eller surfar på mobilen på studietid, men som har lägre prioritet istället för viktiga aktiviteter. Detta kan bidra till att du inte uppnår dina mål. Prokrastinering är ofta kopplat till uppgifter som upplevs som obehagliga, tråkiga eller koncentrationskrävande vilket gör att man hellre väljer en lättare uppgift.
Risken att falla in i ett uppskjutandebeteende är större som nybliven student innan du hunnit skaffa rutiner. Det finns inte längre någon som kontrollerar att du gjort det du skulle utan du måste bli din egen chef. Problem med prokrastinering tros vara särskilt vanliga i den akademiska världen, där studenter har stor frihet att planera sin egen tid samtidigt som de är tvungna att hålla tidsgränser för både stora och små studieuppgifter.
Att studera på universitet innebär en miljö fylld av sociala kontakter, evenemang och aktiviteter som konkurrerar om din tid och uppmärksamhet. Vid självstudier är det vanligt att många studenter vänder på dygnsrytmen och har svårt att komma igång med de viktiga studieuppgifterna direkt på morgnarna. Vanligt är även att man ägnar mycket tid åt att samla bakgrundsmaterial för en uppsats, men skjuter på att slutföra arbetet för att man inte är nöjd med sitt resultat. Många studenter tar tag i en uppgift fullt först när deadline närmar sig.
För att lära sig att undvika och till och med sluta prokrastinera finns det några saker som du kan tänka på:
-Försök att lära dig känna igen de ursäkter du använder för dig själv i den stund du prokrastinerar: ”jag är för trött”, ”jag kan inte läsa när jag inte är på rätt humör”, ”jag jobbar bättre under press” och så vidare.
Om prokrastinering är ett återkommande bekymmer för dig är du välkommen att kontakta Studenthälsan för rådgivning.
Studenthälsan erbjuder även prokrastineringsgrupper vilka är till för dig som har svårt att organisera studierna eller som upprepat skjuter upp pluggandet. Syftet med gruppen är att med stöd av varandra arbeta för att minska prokrastinering och att komma igång med studierna. Kontakta oss om du vill veta mer.
