Clear River Racing grundades 2007 efter att ett gäng studenter besökt brittiska Silverstone och tävlingen Formula Student. Besöket på Silverstone Circuit gav mersmak för studenterna från Karlstad, och året därefter fanns Karlstads universitet representerat med en bil i den internationella tävlingen. I tävlingen deltar lag från universitet världen över som dels bygger men som också kör en racingbil. Otaliga bilar har byggts sedan starten för tio år sedan och i år tävlar man med den nionde bilen i ordningen, eftersom man inte var med och tävlade 2007.
— Vi möter lag från både Australien, Indien, Tyskland, Asien och Afrika, berättar projektledare Mathias Törnberg.
Arbetet med Clear River Racing, som är namnet på laget från KAU, startar redan på hösten genom att reglerna för det kommande årets tävling ses över. Ett par veckor innan höstterminen startar påbörjas det tio månader långa arbete med att dels planera, designa och bygga en egen racingbil – en bil som sedan ska tävla mot de övriga lagens bilar. Det hela blir ett test i ingenjörskap.
— Det är egentligen ingen racingtävling utan en ingenjörstävling. Det är ett lärande projekt som är bra träning inför vårt kommande yrke.
Bilen, som blir produkten varje lag deltar med, ska enligt reglerna byggas på ett ingenjörsmässigt sätt, vilket enligt Mathias gör att saker måste räknas fram ordentligt och att det inte går är att gissa.
— En del av tävlingen handlar om att bilen bedöms efter hur den har byggts och hur ingenjörsmässigt det har gjorts.
Men även om tävlingen avslutas med en racingtävling, handlar projektet inte enbart om att planera och bygga en bil. Varje år deltar ett trettiotal projektmedlemmar som arbetar med allt från att rita bilen i programmet AutoCAD, leta sponsorer till att marknadsföra projektet. Arbetet med att samordna projektet beskriver projektledaren som ett massivt uppdrag.
— Det krävs mycket arbete, absolut. Det är många tidsgränser att hålla, och att hålla ihop ett så stort projekt med ett trettiotal deltagare är stort och kräver både samordning och god kommunikation, berättar Törnberg.
— Alla grupper jobbar med olika saker även fast vi bygger samma bil, vilket gör att det kräver en hel del samspel och kommunikation, fyller gruppledaren för gruppen med ansvar för motor och avgassystem, Johannes Westh, i.
Projektet är inte någon en del av utbildningen på universitetet, utan sker på projektdeltagarnas fritid. Dock ger projektet 15 högskolepoäng första gången man deltar, och 7.5 högskolepoäng den andra gången.
— Projektet ersätter inga kurser, utan det är något vi gör vid sidan av. Vi har sagt inom projektet att vi ska lägga ner 15 timmar i veckan på det, men de allra flesta jobbar med det betydligt mer än så, förklarar Oscar Slaattelia, gruppledare för gruppen som arbetar med fjädring och styrning av bilen.
Varje år står en ny projektgrupp bakom projektet från Karlstads sida. Och även om mycket av delarna inom projektet främst handlar
om ingenjörsskap finns inget krav på att projektdeltagare nödvändigtvis bör läsa till ingenjörer.
— Det är absolut inget krav på att man läser till ingenjör för att få vara med i projektet. Det kan däremot vara lämpligt att man läser till ingenjör om man är med i konstruktionsgruppen, men är man väldigt intresserad av bilar och racing eller något annat i projektet är det helt okej, förklarar Mathias.
Även om den största delen av årets deltagare studerar på något av universitets ingenjörsprogram är det inte det som är den gemensamma nämnaren bland årets ledningsgrupp:
— Jag deltar i projektet för att det är kul! Det här är första gången i mina studier som man fått träna på att genomföra ett riktigt grupparbete. Det är inte samma sak som vid skriftliga inlämningar, här måste man verkligen utnyttja varandra och det är då otroligt viktigt att kommunicera, säger Carl Törnberg, gruppledare för gruppen som ansvarar för bilens elektronik.
Än är det ett tag kvar till årets lopp, men redan nu har idéerna på 2018 års bil börjat ta fram. Bland annat pratas det om att projektet nästa år bör gå över och bygga en bil som bara drivs med el.
— Men vi säger ofta att vi ska göra saker annorlunda nästa år, men så står vi där och gör samma saker som året innan, skrattar Johannes
Artikeln publicerades i Karlstads studenttidning nr 2017#2.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
