Det är Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete, och Gustaf B. Skar, førsteamanuensis vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, som under de senaste åren forskat om nationella prov i läsning och skrivande i svenska och norska skolor.
I studien har de båda forskarna undersökt tillförlitligheten i det läsprov som ingår i det nationella provet i grundskolans årskurs nio, ett prov som består av 20 frågor till fem eller sex texter av olika längd och typ.
Syftet med läsprovet i svenska och svenska som andraspråk är att provet ska ge en bild av elevens läsförmåga inom olika områden och ligga till grund som ett delprovsbetyg som senare i sin tur ligger till grund för hela provbetyget. De nationella proven ska stödja en rättsäker och likvärdig bedömning och betygsättning, och därmed har provresultaten stor betydelse för såväl lärare som elever.
– När provresultat har stor betydelse för eleverna eller för skolan är det viktigt att provet kan garantera en hög mätsäkerhet, säger Michael Tengberg som är en av forskarna bakom studien.
Studien visar dock att tillförlitligheten i det nationella provets i årskurs nio brister i flera avseenden. Redan i en tidigare studie har de båda forskarna visat på brister i bedömningen av öppna frågor i det nationella provet där man pekat på att den enskilde elevens resultat på provet i hög stor utsträckning beror på vem som bedömer.
Den nya studien, som publicerats i tidskriften Utbildning och Demokrati visar att provet har en, vad forskarna menar är, en låg intern konstisens på så vis att uppgifterna inte hänger samman med varandra på ett sådant sätt som de menar att man kan förvänta sig av prov med så omfattande betydelse för systemet som nationella prov.
Dessutom visar studien att uppgifterna inte matchar elevernas kunskapsnivåer, vilket bland annat ger konsekvensen att provet inte med tillräcklig tillförlitlighet kan skilja på elever i mer än två olika kategorier.
– Något förenklat kan man uttrycka det som att provet förmår skilja på dem som har lite bättre läsförmåga från dem som har lite sämre läsförmåga, säger Gustaf B. Skar och fortsätter:
– Men att provet på ett tillförlitligt sätt skulle kunna användas för att dela in elever i betygsskalans sex olika nivåer saknas det bevis för.
I studiens slutsats menar de båda forskarna att en översyn behöver göras över provkonstruktionen och att provens tillförlitlighet måste förbättras och att resultaten på de nationella proven bör behandlas med försiktighet.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
