När sällskapet på lunchrasterna fortsatte att vara min mobil och en proteinbar, laddade jag upp min första video på Tiktok.
9000 följare och 380 000 likes senare har jag äntligen vågat ta plats i samhället igen.
Mitt namn är Tuva Sandberg och jag studerar första året på Kommunikation och PR-programmet vid Karlstads universitet. Det här är min resa som mikroinfluencer med social ångest.
I flera år har jag identifierat mig som socialt inkompetent. Med noll vänner genom skolgången och flera timmar tillbringade tyst i hörnet av klassrummet hade jag äntligen fått nog.
Mitt Tiktok-konto blev början på denna resa och kan nu i efterhand bäst beskrivas som terapi i form av en virtuell dagbok.
Den depressiva perioden som mitt huvud befann sig i under de tre åren på Dejeskolans högstadie blev fröet till min sociala ångest och grunden till mitt dåliga självförtroende.
Högstadiet associerar jag därav till dejeskolans toaletter och de svarta Marshall-hörlurarna (vars enda uppdrag var att skydda mig från stressen som omvärlden medförde).
”Under åren har jag använt mig av sociala medier, podcasts och serier för att slippa leva i tystnaden.”
När kapitlet på högstadiet avslutats var förväntningar stora inför gymnasiet och det liv som väntade. Med en ny kärlek i mitt liv var huvudet övertygad att gymnasietiden skulle bli en ny start för mig, eftersom jag var ur min depressiva period. Men självklart var det var inte något som min sociala inkompetens tog hänsyn till. Med andra ord lyckades jag inte nå ut till mer folk än jag gjort tidigare.
Det var ett misslyckande.
Under åren har jag använt mig av sociala medier, podcasts och serier för att slippa leva i tystnaden. När jag själv inte kunde hantera sociala relationer i skolan eller på stan blev parasociala relationer genom mobilen mitt sätt att inte känna mig ensam.
Kanske låter det tragiskt, men för mig har de varit min räddning och det är jag tacksam för.
I trean på Sundsta-älvkullegymnasiet valde jag därför att bygga upp min egen plattform på Tiktok, med förhoppningen att min historia skulle hjälpa andra känna sig mindre ensamma.
Under mitt första halvår på Tiktok laddade jag upp engelska klipp som handlade om mig och min ohälsosamma relation till mat, då det var något jag under några år hade svårt att hantera tillsammans med en drös andra problem. Men med inspiration från andra svenska tiktokare, som Alva Törnqvist, valde jag att under vintern 2022 börja publicera svenska videor som fick betydligt mer uppmärksamhet.
”Det är så uppfriskande att ha några som bryr sig om vad man säger.”
Det kändes till en början läskigt att 30 000 främlingar hade lyssnat på när jag öppnade upp om saker jag själv inte ens vågade prata om inför mina föräldrar. Min första instinkt då var inte bara att radera min video, men att radera hela mitt konto på Tiktok och aldrig öppna appen igen.
Men efter att ha bearbetat situationen och läst hundratals fina och stöttande kommentarer valde jag att fortsätta ladda upp videos. Responsen fortsatte att vara positiv och min följarskara ökade dag för dag. Under en lång period hade jag runt 100 000 till 200 000 visningar i veckan.
Samtalsämnena på min kanal varierar från shopping och vardagligt snack till olika problem jag brottas med, stora som små. En plattform där jag delar med mig av mina känslor och tankar. Det är så uppfriskande att ha några som bryr sig om vad man säger när man i flera år kämpat med mörka tankar om sig själv och ens existens.
Jag känner mig inte ensam längre, det är omöjligt att göra det.
All respons har inte varit positiv, men det har aldrig varit på en gräns att jag övervägt att sluta med Tiktok. Under perioden jag startade med Tiktok fick jag en del kritik gällande min röst och ibland även kring mitt utseende som mörkhyad.
Många frågor som jag har fått genom åren har också varit kring min vänskara och huruvida jag har autism eller inte.
I vilket fall har jag tack vare Tiktok fått mer skinn på näsan. Folk irriterar sig på minsta lilla och det får man acceptera om man ska hålla på med sociala medier.
Majoriteten av de som följer mig är tjejer. Jag har också många yngre följare och det är oftast de som kommer fram till mig ute på stan, vilket jag alltid uppskattar.
”Tiktok har hjälpt mig på så många sätt att utvecklas.”
En del av mina följare undrade hur det skulle gå för mig att börja på en utbildning vars yrke till stor del kräver att man är utåtriktad. Något som jag till vardags inte är, eller ens känner att jag har haft möjlighet att vara under en längre tid.
Tidigare pluggade jag därför till sjuksköterska för det kändes praktiskt. Men min dröm var aldrig att jobba inom vården och jag var tvungen att ta beslutet att hoppa av.
Drömmen är att jobba som journalist och att inte låta min sociala ångest sätta gränser i mitt liv längre. Tiktok har hjälpt mig på så många sätt att utvecklas, samt att våga utmana mig själv och ta tag i mitt liv. Studenttidningen är en del av min resa.
Det här är bara början.
Detta är en opinionstext där skribenten svarar för åsikter i artikeln. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
