Studenthälsan: Vill jag verkligen det här?

Den frågan är viktig att ställa sig i många situationer i livet, ibland kan det vara svårt att finna svaret. Kanske är det först efteråt som vi inser att det vi trodde vi ville faktiskt inte var bra för oss.

Hur kan vi då veta vad vi vill? Frågan kan omformuleras till ”vad behöver jag?”. Om vi utgår från vad vi behöver så kan fokus flyttas till vad jag mår bra av och då förflyttar vi oss ett steg från tanken till känslan och kroppen. Det är med kroppen som vi känner och det är genom känslorna som vi orienterar oss i livet. Om vi förlorar kontakt med vår kropp och våra känslor förlorar vi också kontakt med vår egen inre kompass. Istället hamnar vi lätt ”uppe i huvudet” och använder vårt intellekt för att bestämma vad som är bra för oss. I vårt intellekt finns alla de ”sanningar” som vi har fått höra utifrån; föräldrars sanning, vänners sanning, gruppens sanning, lärares sanning, samhällets normerande sanning osv. Befinner vi oss enbart i huvudet när vi ska besluta vad vi verkligen vill, hamnar vi lätt på kollisionskurs med oss själva, med vår egen sanning om hur just jag vill leva mitt liv, hur just jag mår bra, vad just jag vill i varje givet ögonblick. Den vägledare vi behöver mest kontakt med finns inom oss, inte utanför oss, genom subtila eller starka signaler från kroppen. Det kan upplevas olika; oro kan kännas i magen, stark rädsla kan kännas på många olika sätt genom att benen viker sig eller genom så kallad frozen fright dvs. att en blir paralyserad och oförmögen till handling, ilska kan kännas genom spända käkar, axlar och knutna nävar. Varje känsla har sitt kroppsuttryck.

I sexuella situationer kan det vara nog så viktigt att ställa sig frågan vill jag verkligen det här? Eller ställer jag upp på något som jag tror jag måste ställa upp på? Tragiskt nog finns inte alltid chansen att ens ställa sig frågan, i de fall då det sker ett övergrepp/våldtäkt. I spåren av #Metoo har regeringen lagt fram en samtyckeslag. Lagförslaget innebär kortfattat att det är frivilligheten som ska avgöra om det är ett brott eller inte, vilket skiljer sig från dagens lagstiftning där det måste bevisas att det förekommit våld, hot, tvång alternativt att den utsatta har befunnit sig i ett särskilt utsatt läge. Det finns en föreställning att en våldtäkt består av en attack där offret först gör vilt motstånd men sedan förstår att det är detta eller döden och först då ger upp. Även lagen har återspeglat detta, men en ”våldtäkt” behöver inte bestå av massivt våld. Frozen fright är en mycket vanlig reaktion vid sexuella övergrepp. Att en blir så rädd att en blir oförmögen till försvar.

Ibland utsätts vi eller utsätter vi oss för saker som vi inte vill fast det inte förekommit synligt hot eller tvång. Vill jag verkligen ha en öl till eller tar jag en för att kompisarna tjatar? Vill jag verkligen ställa upp på den här leken under välkomnandet? Vill jag verkligen ha sex med den här personen och/eller på det här sättet? Att få bestämma över sin kropp, att få ha den integriteten, är en mänsklig rättighet. Vare sig staten, en grupp människor eller en individ får ”over-rula” den rätten! Lyssna inåt och ta aldrig på dig skuld om du blivit utsatt! Lyssna in den andra så det inte finns någon som helst tvekan att hen samtycker!

Studenthälsan

redaktion@studenttidning.se