I början av februari presenterades slutbetänkandet för den statliga utredning av styr- och resurstilldelningssystemet som pågått sedan 2017. Det är en omfattande och gedigen utredning som utredaren Pam Fredman, tidigare rektor vid Göteborgs universitet, genomfört av systemet för styr- och resurstilldelningen av det svenska högskoleväsendet på uppdrag av regeringen. Utredningens syfte har bland annat varit att förtydliga ansvarsfördelningen mellan regering och lärosäten, att föreslå och utveckla en långsiktig styrning av sektorn samt att stärka sambandet mellan forskning och grundutbildning. Under utredningens gång har bland annat kopplingen mellan forskning och utbildning pekats ut som problematisk och där flera områden i dagens resurstilldelningssystem menats präglas av kortsiktighet med konsekvensen att potentialen i den svenska högskolesektorn inte kan tas tillvara på ett bra sätt.
Det slutbetänkade som presenterades i början av februari innehåller flera intressanta förslag på hur en framtida modell för styrning av och resurstilldelning till den svenska högskolesektorn kan komma att se ut. I stället för ett delat anslag, där en del av resurserna går till forskning medan den andra delen går till utbildning, föreslås ett samlat anslag. Genom ett sådant samlat anslag blir det upp till lärosätena själva att avgöra hur resurserna ska fördelas inom verksamheten. Detta menas möjliggöra för lärosätena att kunna ta ett helhetsansvar för verksamheten samtidigt som ett samlat anslag ökar incitamenten för ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vidare menas i slutbetänkandet att lärosätena aktivt bör främja en akademisk kultur som värderar såväl forskning som utbildning lika högt.
Att stärka sambandet mellan forskning och utbildning är en högst rimlig tanke sett till att den forskning som bedrivs på landets lärosäten tenderar att gå grundutbildningen förbi. Att studenter inom grundutbildningen får ta del av ny och dagsaktuell forskning är en vital del för såväl studenterna i grundutbildningen som för forskningen och dess möjligheter att komma till användning. Att nya forskningsresultat i högre utsträckning ska komma studenter till gagn torde därför bli en viktig lärdom utifrån slutbetänkandet, något som också poängteras i utredningen där ett bra samband mellan forskning och utbildning pekas ut som en viktig förutsättningar för en hög kvalitet inom båda verksamheterna.
Vid sidan av förslagen om ett samlat anslag och ett starkare samband mellan forskning och utbildning, föreslås i slutbetänkandet att dagens ersättningsbelopp för utbildningar i olika ämnen ska ersättas med en gemensam ersättning. I utredningen menas att de ämnesindelningar som dagens ersättningsbelopp utgår från är föråldrade och därför står i behov av en översyn. Ett framtida resurstilldelningssystem föreslås således baseras på en gemensam ersättning med mål om antalet helårsstudenter snarare än olika ersättningsbelopp baserat på olika ämnesindelningar. För att öka stabiliteten i resurstilldelningen föreslås en modell bestående av en fast bas och en årligt rörlig del där komponenten helårsprestation utgår, vilket är högst rimligt då en sådan komponent tenderar att skapa incitament om sänkta examinationskrav, en tendens som med rätta kritiserats av bland andra Sveriges förenade studentkårer, SFS. En modell som, till skillnad från dagens system för resurstilldelning, inte är baserad på prestation menas vara mer ändamålsenlig, vilket är en relevant aspekt i de fortsatta diskussionerna.
Slutbetänkandet innehåller följaktligen flera intressanta förslag vilka torde föranleda vidare diskussioner, dels om hur landets lärosäten kan utvecklas, dels om det livslånga lärandet och om kunskapssamhället. Även om utredningen identifierat flertalet problematiska områden i dagens högskola handlar det ingalunda om att enkom uppmärksamma dem, utan om att konstruktivt fundera hur högre utbildning kan utvecklas och att främja ansvarsfulla lärosäten som kan möta samhällsutmaningarna, såväl i Sverige som i ett globalt perspektiv. Viktigt är att fundera över de utmaningar och problem som utredningen presenterar, både vad beträffar de uträkningar som utgör grunden för tilldelning av ekonomiska resurser som hur högre utbildning kvalitetssäkras och strategiskt kan utvecklas inför framtiden. I detta har slutbetänkandet flera viktiga lärdomar värda att föra med sig i en vidare process, samtidigt som dessa också kan skapa stabilitet för styrningen och resurstilldelningen till landets lärosäten.
Denny Jansson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Karlstads studenttidning.
Artikeln publicerades i Karlstads studenttidning nr 2019#1.
Detta är en ledare skriven av Karlstads studenttidnings chefredaktör. Karlstads studenttidnings politiska hållning är politiskt oberoende. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
