Tiden på året när alla pratar om meritpoäng, kurser och högskoleprov avslutades precis som vanligt den 15 april när antagningen stängde. Detta år tas den dock upp igen när Universitets- och högskolerådet (UHR) drog in resultaten på högskoleprovet för 40 personer som fuskat på detta.
Det undgick antagligen få när polisen under högskoleprovet 2017 gjorde ett stort tillslag mot en omfattande fuskverksamhet kallat HP-hjälpen. Sedan dess har polis, åklagare och UHR arbetat med att utreda fusket, vilket i januari resulterade i att Norrköpings Tingsrätt dömde 23 personer för att ha fuskat på provet och i samband med det tappade de även sina resultat från Högskoleprovet. Allt eftersom har arbetet fortsatt för UHR och man kunde den 26 april meddela att 40 personer till blir av mer sina resultat, vilket i sin tur resulterar i att 29 av dessa blir av med sina platser på åtta olika universitet då de kommit in på resultatet från HP. Grunderna för en rättsstat vilar på rättvisa och att alla behandlas lika.
Grunderna för en rättsstat vilar på rättvisa och att behandlas lika.
Att fuska sig till en utbildning ska aldrig accepteras, precis som att det aldrig ska accepteras att råna någon, begå skattebrott eller kapa någons identitet. Grunderna för en rättsstat vilar på rättvisa och att alla behandlas lika. Den senare punkten fungerar på två sätt, både på det vanligtvis åsyftade, att ingen ska bli sämre behandlad av någon anledning, men också att ingen ska få fler fördelar än andra. Om någon behandlas bättre innebär det också att resten behandlas sämre.
När någon fuskar sig till en plats får det flera konsekvenser, dels att någon annan som förtjänar platsen mer blir av med sin, dels att massvis med skatteresurser läggs på någon som inte förtjänar det och slutligen att legitimiteten för högre utbildning sjunker. De som tar genvägar urholkar systemets mening och skapar en stor orättvisa mot alla som lägger ner hjärta och själ i sina studier.
Vissa menar att det är försvarbart att köpa sig till en plats, eftersom det är så pass höga antagningspoäng till många program. Detta argument grundar sig i en attityd om att ansträngning inte ska löna sig. Med samma logik skulle det då även vara okej att råna charkdisken på Ica eftersom hummer är så dyrt. När en fuskare tar en plats tar de en plats från någon annan. En form av rån kanske någon skulle vilja säga.
Samtidigt som de som fuskar ska straffas, ska straffet också stå i paritet till det som de har gjort. Många har förespråkat att högskolepoäng som tagits under studietiden ska tas tillbaka, vilket är alldeles orimligt. Även om de inte kommit in på samma grunder som alla andra har de klarat kraven som dem, och då är de inget som ska tas i beslag. Att alla följer de regler som finns är otroligt viktigt, annars saknar reglerna poäng. På samma sätt måste de konsekvenser som följer av regelbrott vara lika för alla och inte baseras på om det känns mer fel än andra brott. Min förhoppning är att fusket möts med det motstånd det ska och att vi inför kommande terminer slipper återuppliva antagningsdiskussionen efter att den vanliga tiden tagit slut.
Daniel Frisén studerar politices kandidat och är opinionsredakör i Karlstads studenttidning.
Artikeln publicerades i Karlstads studenttidning nr 2019#2.
Detta är en opinionstext där skribenten svarar för åsikter i artikeln. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
