I år firar den allmänna och lika rösträtten 100 år. Det var då, 1918, som grunden lades för demokratibygget Sverige så som vi i dag känner igen det. Den grundlagsbefästa rättighet vi har i dag, att rösta i de allmänna valen, är en rättighet vi bör slå vakt om, en rättighet vi ömt bör vårda alldeles oavsett sinnesstämning för dagen eller politisk majoritet i de politiska församlingarna.
I valet 2014 var det 85,8 procent av de röstberättigade som nyttjade sin rösträtt, som steg upp, tog sig till vallokalerna, gjorde ett aktivt val att deltaga i demokratin och på så sätt också stod upp för demokratin och vår allmänna och lika rösträtt. De 14,2 procent av de röstberättigade som valde att inte rösta i valet 2014 indikerar dels att ett stort antal av de röstberättigade ansåg att de hade något viktigare för sig än att utöva sin viktiga demokratiska rättighet, dels att det finns en hel del arbete kvar att göra för att utveckla den svenska demokratin.
I dag är det återigen dags att gå till val. Det hör till god demokratisk ton att denna dag understryka att vi nu är inbjudna till en demokratins festdag där det viktiga inte är de åsikter och ideologiska skillnader som skiljer oss åt, utan de demokratiska värderingar som förenar oss. Sällan har uttrycket att rösta efter sin övertygelse ett så sant och tidsenligt innehåll som denna dag.
Att nyttja sin rösträtt är viktigt och innebär inte enkom att säga sitt om vilken riktning man vill att samhällets utveckling ska ta. Att nyttja sin rösträtt är också ett sätt att bidra till att värna den svenska demokratin och dess ramverk som i år firar just 100 år. Att rösta blir sålunda ett sätt att förenas i den kamp som fördes av beundransvärda människor för 100 år sedan, människors var förutsättningar för att påverka inte på något sätt kan liknas vid de förutsättningar och, framför allt, de rättigheter vi har i dag.
Valdagen är dock inte enkom ett sätt att verka för samhällsförändring. Valdagen innebär samtidigt en rätt att välja bort politiska makthavare man som väljare inte anser uppfyllt de löften som givits inför tidigare val eller verkat på ett sådant sätt man som väljare inte finner är förenlig med det förtroende som är en förutsättning för demokratin. Denna rätt är fundamental i en demokrati och bör därför också användas. I detta blir därför en valseger just en valseger, inte ett gudagivet mandat att utöva oinskränkt makt eller att för den delen heller kunna utkräva sådan respekt eftersom det är just väljarna som bestämmer. De rättigheter som följer med i den demokratiska samhällsformen är därför viktiga förutsättningar för att samhället ska fungera och kunna göra anspråk på att vara just demokratiskt.
Att rösta är därför inte bara en rättighet alla röstberättigade äger i ett demokratiskt samhälle. Det är också en förutsättning för att samhället ska fungera. Om samhällets medborgare inte deltar i de processer som är fundamentala för vårt samhälles grundläggande funktionalitet fungerar därför heller inte samhället.
Det kan inte tillräckligt understrykas vikten att delta i de allmänna valen. Det är en så fundamental förutsättning för den form och det ramverk som vårt samhälle är uppbyggt kring. Det finns därför få, om än inga, giltiga anledningar att inte deltaga i dagens val. Se därför till att inte bara erkänna din demokratiska rättighet, se även till att bruka den genom att gå och rösta och delta i de processer som är så fundamentala för vårt samhälle.
Att inte rösta är att förkasta den rösträttskamp som människor förde för 100 år sedan. Det blir också ett sätt att negligera vikten av demokrati och att inte visa respekt för människor vars förutsättningar eller rättigheter på intet sätt kan likställas vid de rättigheter vi har i dag. Kom ihåg det.
Denny Jansson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Karlstads studenttidning.
Detta är en opinionstext där skribenten svarar för åsikter i artikeln. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
