Det var inte bara universitetsfilialen som invigdes hösten 1967. Samma år grundades även Karlstad Studentkår och tidningen Klaraborgaren. På samma sätt som lärosätet gått från att vara universitetsfilial, till högskola och sedermera till universitet, har även studenttidningen kommit att byta namn och form tre gånger sedan grundandet; från Klaraborgaren till Citrus år 1999, till Karlstads studenttidning år 2008.
En tidning gör sig inte självt. Arbetet med Karlstads studenttidning, såväl papperstidningen som nätupplagan, pågår året runt, alla veckans sju dagar. I arbetet behövs såväl reportrar, fotografer, illustratörer, redaktörer, redigerare, webbredaktörer, säljare, tekniker, ekonomer, tryckare och chaufförer för att Karlstads studenttidning ska kunna rapportera om studentlivets Karlstad dygnet runt på studenttidning.se och ge ut en papperstidning fyra gånger per läsår.
Arbetet med de fyra papperstidningar som ges ut under ett läsår påbörjas redan i maj, drygt fyra månader innan det att höstens första nummer ges ut. Då planerar redaktionen vilka datum som Karlstads studenttidning ska ges ut under hösten och våren. Samtidigt planerar redaktionen de teman som utgör huvudreportage i de olika numren och de artiklar som ska vara återkommande i de olika utgåvorna.
Under försommaren påbörjas även arbetet med att sälja annonsplatser i tidningen, ett arbete som sedan pågår löpande under året för att ge intäkter. Det finns flera olika annonsplatser och annonstyper i Karlstads studenttidning, och dessutom olika typer av paket. När annonserna sedan är på plats vet redaktionen hur stort utrymme det finns kvar till artiklar i respektive utgåva, något som styr utformningen av tidningen.
Efter att förra numret, tillika årets första, gavs ut i mitten av februari påbörjades planeringen av detta nummer i slutet av februari genom ett planeringsmöte. På planeringsmötena, som äger rum mellan två till tre månader innan utgivning, deltar tidningens chefredaktör, reportrar, krönikörer, fotografer, illustratörer, redigerare och redaktörer där de jobb som ska göras inför nästa nummer delas mellan tidningens reportrar. Under planeringsmötena görs en preliminär sidplanering där artiklarna planeras på olika sidor med olika artikeltyper och textlängder.
På planeringsmötena lyfts både de idéer som planerats sedan tidigare, artiklar som blivit över från tidigare utgåvor samt nya idéer som är lämpliga i relation till när i tid nästa utgåva ska ges ut. Det pågår en rad olika aktiviteter under terminerna i Karlstad, såväl på universitetet som utanför, och där redaktionen väljer ut vilka händelser som är intressanta att rapportera om och att lyfta i Karlstads studenttidning.
Efter planeringsmötet tar det redaktionella arbetet vid. Reportrarna gör sina reporterjobb, letar intervjupersoner, bokar tid för intervju och skriver ihop sina artiklar, illustratören och fotografen gör sina jobb i dialog med reportrarna och krönikör och avdelningsredaktörerna skriver sina artiklar till sina respektive avdelningar. Chefredaktören påbörjar arbetet med att skriva ledaren som återfinns på sidan två i varje nummer samt att överblicka tidningens arbete.
Att delta i arbetet med Karlstads studenttidning är varierande och där arbetet med de olika utgåvorna skiljer sig mellan utgåvorna. Som reporter är jobbet brett och handlar om allt från att testa sommarens glassnyheter, vilket görs i detta nummer, till att möta engagerande studenter och granska händelser och beslut. I detta nummer granskas turerna kring den loftgång som rasade på Campus i maj förra året, där två reportrar jobbat tillsammans för att skriva ihop artikeln.
Två veckor innan pressläggning, vilket är två veckor innan det att tidningen skickas till tryck, hålls ett avstämningsmöte där redaktionen stämmer av det kommande numret, sida för sida, artikel för artikel där den preliminära sidplaneringen stäms av. Här kan det hända att artiklar planeras om till andra sidor, till andra utgåvor och att artiklar får en annan utformning än vad som varit tänkt från början eftersom nya händelser kan uppstå som behöver prioriteras.
Från det att reportrar, krönikörer, illustratörer, fotografer och redaktörer lagt in sitt material i tidningens redaktionella system, vilket är en egenutvecklad version av plattformen WordPress med flera egenutvecklade tillägg, tar arbetet för korrläsning vid. I detta arbete läses alla artiklar noggrant för att undvika språkliga felaktigheter och sakfel. Även bilderna som ska med i tidningen och kompositionen ses över i detta steg.
Efter att artiklarna en efter en börjar att lysa grönt i systemet för montering tar redigerarens arbete vid. Redigeraren arbetar i Adobe InDesign där allt material som ska med i tidningen monteras från tidningens redaktionella system. De flesta artiklar och sidor är planerade utifrån olika mallar sedan tidigare, vilket gör att Karlstads studenttidning blir mer enhetligt. På den ena av de två skärmarna ser redigeraren den aktuella sidan som redigeras och på den andra skärmen hur sidan är planerad i sidplaneringsverktyget, vilken artikel som ska vara placerad var på sidan och hur artikelmodulen ser ut.
Två dagar innan den tryckfärdiga versionen av Karlstads studenttidning skickas till tryck ses hela tidningen över av chefredaktören och redigeraren. I detta steg kontrolleras redigering, artiklarnas innehåll och tidningens komposition, sida för sida för att se till att utformning ger dig som läsare en så modern och genomtänkt tidning som möjligt. Fem dagar innan tidningssläpp skickas den tryckfärdiga tidningen över till tryckeriet hos Nya Wermlands-Tidningen på Strand i centrala Karlstad.
Efter det att den tryckfärdiga filen med studenttidningen tagits emot på centralredigeringen på Nya Wermlands-Tidningen skickas de olika sidorna vidare digitalt till reproavdelningen. På reproavdelningen skrivs de olika sidorna ut på tryckplåtar, och eftersom Karlstads studenttidning trycks i fyrfärg har varje sida fyra tryckplåtar med en tryckplåt för varje CMYK-färg; cyan, magenta, yellow (gul) och key-color (svart).
Denna del av processen, från digital fil till färdig papperstidning, kan liknas vid framkallning. Allt innehåll på sidorna fästs på tryckplåtarna, som åker genom ett vätskebad där all överflödig färg tvättas bort från plåten. När plåten kommer ut på andra sidan av maskinen har plåten ett avtryck av hur sidan kommer att se ut. Beroende på färg finns olika mycket innehåll på sidan, på den svarta tryckplåten syns all den svarta textfärgen medan textfärgen inte är osynlig på de tre andra sidplåtarna.
Efter att tryckplåtarna har skrivits ut läggs de i rätt ordning på en vagn som körs ut till den stora och röda tryckpressen i tryckhallen. Plåtarna i de fyra olika färgerna sätts sedan manuellt i de fyra tryckverken i tryckpressen, en metod som kallas offsettryck där färginformationen på tryckplåtarna förs över via en gummiduksbeklädd cylinder till tidningspappret som sedan klipps till och häftas.
Tidningspappret matas in i tryckpressen från källarplanet och går sedan upp genom de fyra olika tryckverken där de fyra olika färgerna tillsammans skapar tidningens färg och form. Till sist går pappret ned genom trycktornet där pappret klipps och häftas ihop till en riktig papperstidning som åker vidare ut i packsalen för leverans.
Tidningstryckeri är en komplicerad och spännande process. På källarplanet, under tryckpressen, kör automatiska truckar runt för att förse tryckpressen med de stora rullarna med tidningspapper. I en annan del av byggnaden finns ett rum där de stora kärlen med färg står placerade som förser tryckpressens fyra tryckverk med de fyra färgerna.
Efter att alla tryckplåtar har satts in i de fyra tryckverken trycks det på den gröna knappen i kontrollrummet, som har utsikt över hela tryckhallen. Efter att ett par hundra testexemplar har körts genom tryckpressen trycks det på en annan knapp på kontrollbordet. Ett par nytryckta exemplar landar i en låda i kontrollrummet för kontroll, där tryckarna kontrollerar exemplarens färg, häftning och passning. Därefter korrigeras tryckinställningarna något innan det att ett exemplar vid en ny kontroll får godkänt.
Efter att de nytryckta tidningarna blir godkända av tryckarna i kontrollrummet trycks det på en annan knapp på kontrollbordet och de godkända exemplaren börjar att åka vidare ned mot packsalen. Här åker tidningarna genom något som ser ut som ett slags enormt berg- och dalbanesystem vilket gör att tidningarna torkar.
Efter att tidningarna åkt runt i systemet packas de till slut ihop i buntar och lastas på en pall som dagen därpå kan hämtas för utdelning på universitetet. Totalt trycks varje utgåva av Karlstads studenttidning i 2 000 exemplar, vilket tar omkring sju minuter att trycka i det enorma logistiska systemet i tryckhallen på Strand, alldeles intill Klarälven och Karolinen.
Dagen efter att tidningarna har tryckts, hämtas de för vidare hantering på universitetet. Nu påbörjas förberedelserna inför de tidningssläpp som blivit karakteriserande för Karlstads studenttidning; nytryckt tidning, nybryggt kaffe och färska smörgåsar i universitetets huvudentré från 07.30 på morgonen. Kvällen innan byts de äldre tidningarna ut mot nya i de gröna tidningsställen runt om på universitetsområdet och kaffemuggar, servetter, godis och alla inköp som krävs för att genomföra ett tidningssläpp förbereds.
Tidningssläpp innebär tidig morgon. Strax efter det att dörrarna till universitetet öppnar klockan 06.00 på morgonen möts de första i redaktionen upp för att brygga kaffe, packa smörgåsar, priser till tävlingarna och flytta resterande del av papperstidningarna till tidningsställen. En dryg timme senare är förberedelserna klara och Karlstads studenter får ta del av ännu ett nytt nummer av tidningen som produceras av studenter, för studenter vid Karlstads universitet – Karlstads studenttidning.
Någon vecka efter att det nummer som du nu håller i din hand börjar planeringen inför nästa nummer. Eftersom detta nummer är vårterminens sista, tillika detta läsårs sista nummer, kommer det på nästa planeringsmöte även att bestämmas teman för nästa års huvudreportage och vilka datum som Karlstads studenttidning ska ges ut under kommande läsår. På en tidning jobbas det redan med morgondagen, vilket i Karlstads studenttidnings fall innebär att vi redan jobbar med september månads nyheter.
Artikeln publicerades i Karlstads studenttidning nr 2019#2.
Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidnings journalistiska arbete här.
